Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Strömkantring. Af Edvard Lehmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STRÖMKANTRING
AF PROFESSOR EDVARD LEHMANN
Vi ha nu så ofta hört vår tid skyllas för otro och
materialism, att det kunde vara skäl att undersöka, om det
verkligen så förhåller sig ännu.
Ty att det i den europeiska kulturen har funnits en period
af utprägladt materialistisk karaktär, som ännu är i friskt minne,
det är ju säkert. Här i Norden kulminerade den på 70- och
80-talen, men hade redan då varit förberedd i Europa: i
Frankrike genom positivismen, som på 50-talet tog fasta former; i
Tyskland genom den samtida materialismen, som bars fram ej
blott af förklarade materialister såsom Büchner, utan äfven af
mera idealistiskt anlagda personligheter såsom Feuerbach och
Strauss och som af en Marx omsattes i sociala teorier. I
England förde Darwin och Spencer det vetenskapliga tänkandet
in på naturalistiska banor, ja en tydlig materialism yttrade sig
genom en man som Bradlaugh, hvilken förfärade det fromma
England genom att neka aflägga parlamentseden.
Märkvärdigt nog medförde det fransk-tyska kriget 1870—71
icke någon religiös våg. I Frankrike grundades den nya
republiken på en själfmedveten posivitism, och namn som Littré,
Taine och Renan stodo alltjämt i spetsen för det andliga lifvet,
rnedan skönlitteraturen fick en alltmer naturalistisk färg — det
hela kanske i en bestämd protest mot den romantism och det
bigotteri, som medverkat till det andra kejsardömets fall. Äfven
franska politiker stodo alltsedan Gambetta i skarp opposition
mot de klerikala och med en öppen bekännelse af Voltaire och
Auguste Comte, som ända till vår tid fasthållits i Frankrikes
antikyrkliga politik.
Men t. o. m. i Tyskland, där hofvet och regeringen dock
voro kyrkliga, och där hufvudgestalten, Bismarck, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0020.html
