Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Strömkantring. Af Edvard Lehmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖMKANTRING 19
trosrörelse förekomma sig i den »animistiska världen», bland
Afrikas, Australiens, Sydamerikas färgade befolkningar.
De tusentals engelska och amerikanska studenter, hvilka i
detta ögonblick draga ut öfver världen för att eröfra den för
kristendomen, aflägga ett praktiskt vittnesbörd om att modern
ungdom på bildningens höjd ej varit död för denna maning.
Skulle man nämna ett annat tecken, hvilket liksom missionen
visar utåt, men på samma gång inåt mot kristendomens
ögonblickliga kraft, så måste det ovillkorligen bli den mäktiga
företeelse, som går under namnet frälsningsarmen. Och denna är
icke som missionen en yttring af kristet lif så som det alltid
rört sig, då kristendomen känt behof att utvidga sitt
territorium, utan en på samma gång protestantisk och modern typ,
som här bildat sig i vår tid.
Den kunde ej ha uppstått i andra tider än våra med deras
demokratiskt-sociala och kosmopolitiska karaktär, kunde ej
heller ha uppstått på annan grund än protestantismens, så
fullkomligt frigjord som denna lekmannarörelse är från hierarkisk
ordning och kyrklig sträfvan. Skulle man söka en parallell
från äldre tid och katolsk värld, måste det väl bli
tiggarmunkarna. Men af dessas munklöften har frälsningsarmen strukit
det naturvidrigt asketiska celibatsbudet och i stället insatt ett
förebildligt, kristligt-moraliskt, i samma allvarsamma sak
arbetande, äktenskap. Den lydnad, general Booth kräfde af sina
medarbetare, gällde ej kyrkan utan ett militärt kommando, som
visar, att den store administratorn hade höjt sig öfver sitt lands
liberalistiska begränsning och lärt af den stora militärmakt,
hvars bragder han i sin bästa mannaålder upplefde, hur man skall
föra en kamp med människor. Och slutligen är den fattigdom,
i hvilken frälsningssoldaterna lefva, begränsad till det mått, som
enligt modern insikt lämpar sig i lifvets och arbetets hygien —
en fattigdom n. b., som är förbunden med dispositionen öfver
stora kapital, hvilka enligt en lika modern insikt äro
nödvändiga att föra en stor sak igenom. Ty frälsningsarmens ideal
och uppgift äro icke som franciskanernas att göra människor
fattiga, utan att hjälpa dem upp ur deras fattigdom, att afhjälpa
nutidens sociala elände.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>