Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Världskrigets förlopp. Kriget mellan Ryssland och centralmakterna. Af E. af Wirsén - Operationsplaner och uppmarscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 E. AF WIRSÉN
derna räknat föga mer än hälften af denna styrka. Delvis
utgjordes de i dessa arméer (3. och 4.) ingående kårerna af sådana,
som äro förlagda i det inre Ryssland. Arméernas styrka torde
i början af september hafva utgjort omkring 400,000 man.
Tidigare än nyssnämnda arméer uppmarscherade i Volhynien
och Podolien en stark armégrupp, ställd under generalen Ivanov,
en af Rysslands allra främsta militära förmågor. Denna grupp
var indelad i minst två arméer under generalerna Russki och
Brussilov. Möjligen var den emellertid redan från början indelad
i tre arméer, i hvilket fall den tredje skulle hafva förts af den
förre bulgariske generalen Radko-Dmitriev, som senare angifves
föra belägringsarmén framför Przemysl. Gruppen torde hafva
räknat en styrka motsvarande ungefär fjorton armékårer, d. v. s.
inemot 600,000 man. Den började sannolikt omkring den 20
augusti framryckningen mot östra Galizien öfver linjen Brody—
Tarnopol med första mål att sätta sig i besittning af Lemberg
och därefter framrycka mot Przemysl.
Samtliga ryska arméer stå under befäl af storfurst Nikolai
Nikolajevitsj med general Janusjkjevitsj såsom
generalstabschef.
Förutom ofvannämnda stridskrafter stodo emellertid betydande
sådana ännu kvar dels vid Finska vikens kuster och i
Petersburg, dels i söder m. fl. områden.
Beträffande de tyska och österrikisk-ungerska stridskrafternas
användning under krigets första skede gäller, att en allvarlig
offensiv, åsyftande en vinna en afgörande framgång, knappast
kunde komma i fråga, förrän krigsläget i väster nått en sådan
utveckling, att betydande tyska truppmassor kunde öfverflyttas
till den östra krigsskådeplatsen. Synbarligen ville man
emellertid söka att, med begagnande af den snabbare mobilisering och
uppmarsch, på hvilka man räknade, flytta kriget in på det ryska
Polens område. Vore man i besittning af Weichsellinjen eller
ännu hellre Buglinjen, så kunde man beräkna, ej blott att
afvärja den fara, som hotade Ostpreussen utan äfven att hejda
hvarje rysk större offensiv in på centralmakternas område. Starka
krafter kunde bevara sin rörelsefrihet för anfall mot ryska
företag vare sig i norr eller söder, Polen kunde organiseras,
hvarvid man kunde anse sig räkna på befolkningens hjälp, i
synnerhet om österrikarna besatte detta område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
