Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Ur bokmarknaden. Af O. Wieselgren - Gustaf Fröding: Efterlämnade skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Scotts anda ett motiv från engelsmännens strider mot de skotska
rebellerna under Karl II. De öfriga ungdomsdikterna äga intresse
hufvudsakligen som förstudier till senare utförda arbeten af större
fulländning; detta gäller exempelvis om den redan år 1885 i
Karlstadstidningen offentliggjorda dikten Slutbalsepisod, hvilken kan betecknas
som det första uppslaget till den i Nya dikter publicerade hjältedikten
Balen. Högre själfständigt poetiskt värde har diktcykeln Parken, en
serie meditationer och stämningar anknutna till egna minnen och
upplefvelser; diktionen utmärker sig för rikedom och fyllighet, men
det hela gör trots formens otadliga skönhet ett intryck af litterär
konstruktion. Något upplefvadt bakom orden märker man endast på
ett par ställen. Fröding sådan vi i hans stora diktning lärt känna och
beundra honom möta vi främst i några mindre saker, som
exempelvis den ursprungligen för serien Ströftåg i hembygden afsedda
Bergslottets väldiga dörr samt därjämte i cykeln Mattoidens sånger.
Dessa dikter, som tillkommit under skaldens sjukdomsperiod, visa oss
de vägar, på hvilka hans spekulation vid denna tid slog in, och ge oss
en bild af de grundelement, som under den partiella desorganisation
hvaraf han drabbats behärskade hans inre lif och bestämde hans
lifsuppfattning. Vid sidan af en del bisarrerier och några oklara,
till formen groteska fantasiskapelser rymma Mattoidens sånger flere
saker som förtjäna sin plats bland det bästa i Frödings diktning.
Hit kan man först och främst räkna det vackra, starkt personligt
kända fragmentet Elementarande, där Frödings panteistiska
naturkänsla tagit sig uttryck. Samma tanke på en allomfattande
natursjäl, en skönhetsalstrande och lyckoskapande lifsprincip tränger fram
i dikten Valas visdom, som ger oss ännu ett bevis på styrkan af de
intryck, som studiet af Viktor Rydbergs Undersökningar i germansk
mytologi efterlämnat hos Fröding. Bittra och hopplösa stämningar
ha tagit sig uttryck i dikter som den djupt gripande själfbekännelsen
Söfvande mjöd vill jag tömma, med dess förtviflade ord om hur allt
blifvit diktaren till kval och hur han blott längtar att få försvinna
i sömnens och drömmens riken. Samma bitterhet och samma
själfförebråelser tala äfven ur Sång från djupet och skulle väl antagligen
hafva bildat bakgrunden för den nu blott i ett oafslutadt fragment
föreliggande dikten Balaams, Bozors sons väg, där Fröding som ofta
ämnat kläda in sina egna stämningar i ett motiv ur Bibeln.
Egendomliga rytmiska experiment synas äfven under den tid då dessa
dikter tillkommo ha sysselsatt Fröding. Flere gånger kommer han
tillbaka till försök att onomatopoetiskt återgifva djurläten — det
originellaste han här åstadkommit är den vilda Vargsången med dess
fantastiska försök att i ord fånga ljudet af hungriga vargars tjut —
och i ett par dikter har han ansträngt hela sin rytmiska trollkonst
för att skapa illusion af olika företeelser i naturlifvet: solskenets
glitter, regnets fall, vågornas eviga brus emot stranden, snigelns tröga
krypande och myrans envisa arbete på att släpa barr till stacken.
Äfven där dessa dikter genom det groteska i sin formgifning bryta
mot konstens lagar, väcka de läsarens djupa deltagande; den som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
