Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vår lifsmedelstillgång i krigstider. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR LIFSMEDELSTILLGÄNG I KRIGSTIDER 91
kvantitet hvete ännu kommit in. Ännu svårare blir det, om
varorna äro hvarandra mera olika än råg och hvete; i ett
verkligt nödläge kunde möjligen korn men knappast hafre
ersätta brödsäd. Slutligen händer det, att importen gäller
en råvara, som erfordras för att framställa exportvaran, och
då kunna de naturligtvis omöjligt ersätta hvarandra —
exempelvis hos oss utländskt kraftfoder å ena sidan, exportsmör,
-kött o. s. v. å den andra.
Frågan om vår ekonomiska försvarsutrustning är alltför
stor att kunna belysas allsidigt i en kort tidskriftsartikel, i
synnerhet som den erbjuder en mängd sins emellan rätt
skilda moment; de mera direkt militära bland dem behandlas
för öfrigt i en uppsats i detta häfte af chefen för
Generalstabens centralafdelning, major A. Lyström. Här skall blott
uttagas en af de hithörande uppgifterna men kanske den
viktigaste af dem alla — tillgodoseende af vårt lifsmedelsbehof
i krigstider.
Börjar man då med att undersöka vårt nuvarande läge på
lifsmedelsproduktionens område, är det strängt taget ägnadt
att bereda anhängarna af en »gynnsam handelsbalans» ganska
stor tillfredsställelse. Lägger man i handelsstatistiken ihop
grupperna Lefvande djur, Matvaror af djur samt Spannmål
och produkter däraf och tillägger ytterligare gruppen
Oljekakor, hö och halm m. m. samt slutligen Konstgödsel, får
man nämligen för år 1913 i importen en siffra af nästan
jämt 135 mill. kr. och i exporten en siffra af 110 Va mill. kr.
Skillnaden är alltså 24x/2 mill. kr. — enligt statistiken; i
verkligheten är skillnaden betydligt mindre, emedan dels
kostnaderna för utlandsfrakt ej ingå i exportvärdet men däremot
i importvärdet, dels exportuppgifterna sällan äro fullständiga.
Äfven om man tar 1912 års större skillnad (34 mill.), kan
den ej anses öfverväldigande; och att en tendens till jämvikt
föreligger, är ganska möjligt.
Men då kommer det som här ofvan betonats, nämligen att
handelsbalansen är nästan betydelselös från
krigsberedskaps-synpunkt. Den tilltagande jämvikten mellan import och
export har icke skapat någon som helst ökad själf tillräcklighet
utan snarare motsatsen, nämligen ett ökadt beroende af
import i afseende på spannmål och foderämnen, samtidigt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
