Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Vår lifsmedelstillgång i krigstider. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 VAK LIFSMEDELSTILLGÅNG I KRIGSTIDER
— torde det vara klart, att själftillräckligheten icke stode att
vinna enbart på denna väg.1
En helt annan och från alla synpunkter lika glädjande
lösning af svårigheten vore det naturligtvis, om vår
bröd-sädesproduktion kunde uppdrifvas helt enkelt genom ökad
effektivitet. Det saknas icke erfarna jordbrukare, som anse
att ett tillstånd som närmade sig själftillräcklighet kunde
uppnås genom ökad dränering och därigenom ökad såväl
rotfrukts- som höstsädesodling samt minskning av vallarna; och
Landtbruksakademien har i dagarna tillsatt en kommitté för
frågans utredning, hvilken man har alla skäl att önska lycka.
Emellertid kan sådant icke gärna gå fort, allra minst med
tröga svenska bönder; och kriget väntar sannerligen icke.
Om de åtgärder, som nu vidtagas, i framtiden blifva
öfverflödiga genom en dylik utveckling, är det endast glädjande;
men det troliga är, att landets fortgående industrialisering i
förening med folkökningen behöfver alla motverkande
faktorer, om ej läget skall direkt försämras.
Huru som helst — det är en långt snabbare verksam och
mera positiv åtgärd som behöfs; och man kan då knappast
tänka sig någon annan än den att bilda förråd af den reserv
svenska folket behöfver vid sidan af sin egen skörd. Denna
lösning är för oss betydligt mera ägnad att skapa
själftillräcklighet än den vore exempelvis för Tyskland; ty hvad vi
sakna är i främsta rummet spannmål, alltså något som under
lämplig vård kan förvaras länge utan att ta skada, medan
en brist på t. ex. kött tydligen endast med stor svårighet
kunde afvärjas genom magasinering.
Det högsta man därvid kan tänkas rimligtvis komma ut
med är bristen i ett normalt års skörd. Visserligen är det
för det första sant, att en misslyckad skörd kan sammanträffa
med ett krigsutbrott, såsom denna gång varit fallet med vår
foderskörd. Men den risken måste man ta; dels finns det
en betydlig elasticitet äfven i brödsädesbehofvet, hvilken —
hvad civilbefolkningen angår — måste tas i anspråk under
ett krig, och dels kommer det stora öfverskottet af eljest
exporterade animaliska födoämnen att ersätta en del af
bröd-behofvet. För det andra kunde man tycka, att ett års behof
1 Jfr Undertecknads uppsats Krigsberedskap och handelspolitik i Ekonomisk
Tidskrift 1914 h. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
