Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Militär och finansiell krigsberedskap. Af A. Lyström
- Finansiell krigsberedskap, närmast i hvad rör industrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FINANSIELL KRIGSBEREDSKAP, NÄRMAST I HVAD RÖR
INDUSTRIEN
Ett af de viktigaste områdena af den finansiella
krigsberedskapen är — såsom redan framhållits — det som berör
industrien. Detta område — industriell krigsberedskap — är
naturligtvis af alldeles särskild betydelse under ett världskrig, då
hvarje land är hänvisadt till sig själft för tillgodoseende af en
stor del af sina behof.
Den kanske viktigaste frågan inom den industriella
krigsberedskapen är sättet för tillgodoseende af landets behof af bränsle
och råvaror. Erfarenheterna från senaste höst hafva klart visat,
att denna fråga måste vara säkerställd redan i fredstid, d. v. s.
att inom landet ständigt måste finnas erforderliga kvantiteter
bränsle och råmaterialier för såväl krigsmaktens behof under
krig som för landets behof i öfrigt. Hvad krigsmaktens behof
beträffar bör detta, enligt hvad i det föregående anförts, beräknas
för minst ett år.
Beräkningen af bränslebehofvet torde icke komma att stöta
på några större svårigheter. Beräkningen af det erforderliga
behofvet af råmaterialier torde däremot blifva betydligt svårare;
och utan att den i det föregående omnämnda orienteringen till
fabriker, verkstäder m. m. kommer till stånd, torde denna
beräkning, i hvad den afser krigsmaktens behof under krig,
svårligen kunna utföras med tillräcklig noggrannhet.
Dessa frågor äro emellertid icke lösta enbart genom
fastställandet af landets behof af bränsle och råmaterialier m. m. Fabriker,
verkstäder, kommuner o. d. torde nämligen icke i regel hafva
råd att ständigt ligga inne med dessa högst betydande lager.
Staten måste här på ett eller annat sätt ingripa reglerande eller
understödjande. Såväl delar af de s. k. kreditiven som äfven
andra statsmedel måste härför tagas i anspråk. I stället för
att exempelvis kreditiven i sin helhet disponeras i guld i
riksbankens kassahvalf, böra erforderliga delar af desamma
disponeras i bränsle och råmaterialier. Det rätta afvägandet af
kreditiven å ena sidan i en guldreserv, å andra sidan i en
bränsle- och råvarureserv m. m. är af oerhörd betydelse icke blott för
säkerställande af krigsmaktens behof under krig utan äfven för
tillgodoseende af industriens och landets behof i öfrigt.
Naturligtvis finnas äfven andra sätt, hvarigenom uppläggandet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0141.html
