Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Världskrigets förlopp. Kriget mellan Ryssland och centralmakterna. Af E. af Wirsén - Centralmakternas offensiv i november och däraf följande operationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hela den ryska fronten bragtes alltså att vackla, hvarvid
sistnämnda slag synes hafva jämte Mackensens segerrika anfall,
gifvit utslaget. Ryssarnas moral var skakad af de kolossala
förlusterna. Enbart Mackensens trupper hade ju tagit 140,000
fångar, österrikarna vid Limanowa 30,000. Återtåget verkställdes
intill den 20 december till förut förberedda ställningar i linjen
Bzura—Rawa—Nida—Dunajec. Detta läge blef sedan orubbadt
ända till under senare hälften af januari, då nya offensivrörelser,
af de förbundna i Karpaterna och af ryssarna mot Ostpreussen,
inledde pågående operationer, som ännu ej funnit sin afslutning.
Med de allierades seger under midten af november och främst
genom general v. Mackensens stora seger vid Lodz samt
österrikarnas vid Limanowa var den stora ryska offensiven
fullständigt omintetgjord. Det hade lyckats de förbundnas öfverlägsna
strategi och utan tvifvel i allmänhet bättre trupper att uppväga
ryssarnas kvantitativa öfverlägsenhet. Större delen af västra
Polen förblef i centralmakternas besittning.
Operationerna på östfronten äro af ett utomordentligt intresse
och i sällsynt grad lärorika. De äro utan tvifvel de märkligaste
sedan Napoleons dagar. Sällan ligga operationsafsikterna så
klara som här, sällan genomföras de med ett sådant
mästerskap. I främsta rummet har den Hindenburgska, eller kanske
rättare den Hindenburg-Ludendorffska strategien tillvunnit sig
allmän beundran. Det vore dock orätt att ej äfven erkänna
österrikarnas med storartad ståndaktighet utförda kamp mot en
öfverlägsen fiende och den alltjämt stegrade skicklighet, med
hvilken den, efter hvad det vill synas, i allmänhet något
orättvist bedömda ryska högsta ledningen gör sina motdrag. Det
är tur för tyskarna, att de ryska armé- och i synnerhet
kårcheferna vanligen äro så betydligt underlägsna de tyska.
Mycket skulle vara att tillägga i fråga om de lärdomar, som
äro att hämta af detta utomordentliga fälttåg, men då detta
ännu ej afslutats och då alltjämt nya intressanta operationer
följa på hvarandra med nya lärdomar, så må det för närvarande
vara nog med de korta reflexioner, som här ofvan gjorts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
