Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Under världskriget och därefter. Af Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER VÄRLDSKRIGET OCH DÄREFTER 257
sidigt nationalhat. Den tyska nationella urladdningen, som
förut riktats österut, vände sig med mångdubblad häftighet
mot västra fronten och där så godt som uteslutande mot
England. Den motsättning, hvari konflikten bottnade, var väl
inte precis borta och glömd men i alla fall nästan
fullständigt undanskymd genom en annan, nu vida våldsammare.
Utom det beklagliga, att en kulturellt högtstående västerländsk
stat nu gick Rysslands ärenden i en strid, hvari hela Europa
väster om Memel och Prut egentligen borde ha samma
intressen, kände vi för egen del, att den tysk-engelska striden
gjorde vårt läge ytterst kinkigt. Med bägge folken stå vi i
liflig kulturell gemenskap, med bägge länderna ha vi starka
ekonomiska förbindelser. Det kunde aldrig vara tal om, att
vi skulle följa deras strid med något intresse af samma art
som det, hvilket gällde den östliga motsatsen; men väl måste
vi på många sätt blifva lidande vid de båda
Nordsjömakter-nas tvekamp.
Som det nu är, ha vi att räkna med båda de angifna
momenten i konflikten, bägge oss ganska nära vidkommande
ehuru på olika sätt. Otvifvelaktigt är dock den tysk—ryska
motsättningen i verkligheten djupast, så som den sprungit fram
ur etnografiska och politiska kontraster, lika gamla ungefär
som vår världsdels historia. Men liksom den kroniska
sjukdomen vanligtvis tar ett lindrigare förlopp än den akuta, är
det mycket sannolikt, att vi under de närmaste decennierna
få höra och röna mera af Englands och Tysklands fiendskap.
För öfrigt äro ju snart sagdt alla förskjutningar tänkbara. Att
Englands intressen och hela politiska läge sätta det i skarpaste
motsats till Ryssland, kan väl endast dagens oresonliga
germanofobi förbise. Här finnas sålunda diverse möjligheter för
Herodes och Pilatus att bli vänner gent emot tredje part eller
på dennes bekostnad. Det är onekligen icke något
räkne-stycke af allra enklaste slaget att därvidlag kalkylera ut
framtidskursen för vårt statsskepp. Om några för lång period
framåt fastlagda oryggliga linjer kan det tydligtvis icke vara tal.
När svenskar inför sådana framtidsutsikter söka i någon
mån orientera sig öfver situationen, borde de själffallet kunna
enas om ett: huru önskvärd än den neutrala ställningen är,
kan den omöjligt betraktas som ett egentligt politiskt mål. Den
är, hvad man förr i världen kallade en expedient, en utväg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
