Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svensk kulturkamp i Finland. Af Per Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KULTURKAMP I FINLAND 277
mycket bjärtare som ett fullständigt, väl understödt finskt
handelsinstitut med påbyggnad af handelshögskola sedan ett antal
år tillbaka redan verkar i hufvudstaden.
De senaste årens politiska betryck drabbar gifvetvis kännbart
i ekonomiskt som socialt hänseende de svensktalande, i det
dessa, om ock i långt mindre grad än förut, då de utgjorde
ämbetsmannaståndet framom alla andra, levererat tjänstemän till
stat och kommun. Så ha ock ämbetsmän (tillhörande svenska
och ungfinska partierna) med merendels svenska namn rönt
hedern att gå i spetsen under den hårda rättsstrid som för
många af dem ändats med svåra personliga lidanden.
Af enkammarlandtdagens 200 platser besatte svenska
folkpartiet vid de första valen 26. Vid senaste val, sommaren 1913,
förlorades likvisst en plats, hvilket om man så vill uppvägdes
af att socialdemokraterna samtidigt beredde rum för trenne
svenska mandat emot tidigare två. Tre svenska
socialdemokrater på samtliga nittio — detta visar i sin mån socialismens
jämförelsevis ringa (ehuru dock redan tilltagande) utbredning
bland den svenska befolkningen och dennas i allmänhet goda
sammanhållning. Insikter och arbetsduglighet ha inom
landtdagen gifvit den svenska gruppen en betydelse, som icke stått
i förhållande till dess medlemmars ringa antal. Exempelvis
besatte denna grupp ännu 1913 de flesta ordförandeposterna i
utskotten. I de tidigare enkamrarna uppgafs väl halfva antalet
landtdagsmän kunna förstå svenska andraganden; senare har
dock bildningsnivån och därmed äfven den svenska
språkkunskapen högst betydligt nedgått. Sedan 1913 års nyval har ock
partiets ställning på grund af inträffade dödsfall (L. Mechelin)
och afsägelser af mandat väsentligt försämrats. En fara för
kulturen har uppstått i att förslagen till lagtexter i praktiken
kommit att först utarbetas på finska. Frih. R. A. Wrede har
offentligen påpekat, att detta, trots det svenska lagspråkets kända
förträfflighet, ger upphof till dåliga svenska redaktioner. Dels
utfalla nämligen öfversättningarna mindre väl, dels saknar
finskan nödig precision och utbildning. Missförhållandet godtgöres
föga af att för femtio år sedan de finska lagtexterna å sin sida
fingo en högst olycklig afrättning. I allmänhet kan befaras, att
det svenska språkets renhet i vårt land skall komma att lida
under finskans allt kännbarare hegemoni. Den på senaste tid
framträdande sträfvan att i tal och skrift gestalta den finländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
