Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Svensk kulturkamp i Finland. Af Per Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KULTLIHKAMP I FINLAND 279
ehuru från generation till generation något växlande grad.
Mindre glädjande företeelser, såsom själfkär dilettantism och
ytligt litteratursnobberi, ha härunder icke helt kunnat undgås,
och likaså framträder ett visst slappt oförstående inför tidens
kraf på handling, energi och målmedvetet arbete tid efter annan
inom olika yngre kotterier. Men det torde ännu vara för tidigt
att bekymradt skaka på hufvudet inför dylika yttringar.
Efterblifna har ju hvarje utveckling att uppvisa, och ett tidsskede
bör väl icke bedömas efter epigoner som, där de verkligen äga
några ideella intressen att uppvisa, gå efter idealer ohjälpligen
tillhörande en förgången tid. Det nu lefvande unga svenska
släktet i Finland har förvisso i öfvervägande grad en sundare
läggning, och tecken börja dessutom tyda på en stigande
uppskattning af de nya etiska värden som nu skapas, med löften
orn nya framsteg för mänskligheten genom stegrad arbetsförmåga,
viljekraft och lifsenergi.
Ville man söka bevis för fortsatt lifaktighet från samhällslager,
som stå utanför den egentliga bildade klassen, så kunde man
nämna konstituerandet af en särskild landtrnannagrupp inom
svenska folkpartiet, hvilket skedde senaste år under rätt mycket
buller och bång. Man kunde ock nämna det lifliga intresse,
som i vidt skilda bygder kommit folktidningen Svenska Finland
till del, hvilken som bäst under dr Lilles ledning utkommer i
sin andra årgång. Och man borde icke heller glömma de fjorton
svenska folkhögskolorna eller de 200 ungdomsföreningarna med
sina 18,000 medlemmar, lika litet som det starka uppsving
hembygdsforskningen och äfven hembygdskänslan på senaste tid
tagit, synnerligast bland den besuttna allmogen. Sträfvandena
för jordens bevarande i svenska händer ha här sammangått
exempelvis med föreningen Brages verksamhet, som går ut på
tillvaratagandet af resterna af gammal svensk allmogekultur i
de svenska bygderna. En skuggsida utgöra ännu förhållandena
i de större stadssamhällenas undre lager, där faran för
denatio-nalisering starkast hotar genom de blandade äktenskapen,
genom svenskens lätthet att tillägna sig omgifningens språk o. s. v.
Här återstår onekligen mycket att göra.
Det har ofta framhållits, att de historiska förhållandena danat
den svenska befolkningen i Finland till ett slags elitbefolkning
— vare detta sagdt utan själfberöm. Särskildt torde omdömet
få gälla om dess bildade klass, som ju fortfarande i förhållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
