Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Islam och det heliga kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 DAGENS FRÅGOR
visat sin styrka och kommit Europas folk att darra för de vilda och
tappra invasionsarméerna österifrån.
Så mycket kan man emellertid redan från början konstatera utan
att behöfva frukta att göra sig skyldig till något misstag: någon aktion
af den art som förekom för fyra eller fem sekler sedan kan man icke
vänta i våra dagar. För dylika företag räcka det moderna Turkiets
krafter och resurser icke till. Den enda tänkbara praktiska följden af
proklamationen af djihad skulle vara att de makter, som i sina kolonier
härska öfver muhammedanska undersåtar, riskerade att få mer eller
mindre organiserade resningar och upplopp att bekämpa. Men det
torde få anses ganska tvifvelaktigt, om ens följder af detta slag
komma att göra sig i någon mera väsentlig grad märkbara.
Orientalisterna ha härom yttrat tämligen afvikande meningar. Östrup, som
i en intressant uppsats med titeln Islam o g Ver de n s kr igen i
Tilskuerens senaste årgång behandlat frågan om djihad, ställer sig
särdeles tveksam till det hela och anser att följderna af
proklamationen komma att blifva föga märkbara. Den framstående
Orient-kännaren Eugen Mittwoch, professor vid Berlins universitet, visar sig
i en uppsats i ämnet (Deutschland, die Tiirkei und der
hei-lige Krieg, Berl. 1915) äfvenledes rätt skeptisk i fråga om de
omedelbara följderna af den omtalade åtgärden. Enligt hans mening
komma dessa att visa sig först i framtiden. Större tilltro till den
religiösa fanatismens kraft har Hugo Grothe i sin skrift Deutschland,
die Tiirkei und der Islam (Lpz. 1914); han framhåller visserligen,
att islams bristfälliga organisation i förening med de talrika
sekternas många inbördes misshälligheter lägger åtskilliga hinder i vägen
för en stark och målmedveten politik i religiösa frågor, men påpekar
samtidigt, att panislamismen dock äger en oerhörd latent kraft, som
med tiden kan blifva farlig för det engelska kolonialväldet. — Den
allmänna opinionen i Tyskland har af pressens uttalanden att döma
i allmänhet mottagit meddelandet om det heliga krigets
proklamerande med stor entusiasm; på många håll hoppas man säkerligen,
att en allmän resning af alla muslim inom kort är att förvänta, och
betraktar af denna anledning Englands kolonier som nästan på
förhand vigda åt undergång. Det är svårt att säga, om bifogade
teckning af Th. Th. Heine, hämtad ur Simplicissimus för den 30 oktober
1911, i öfverensstämmelse härmed uteslutande åsyftar att hota de
odygdiga barnen med det öde, som väntar dem för deras fula
streck emot den tjocka farbrorn, eller om den samtidigt ger uttryck
åt en lätt skepsis beträffande dennes tilltro till sin förmåga att
befria sig från sina plågoandar. Åskådaren gripes i hvarje fall af en
viss undran, hvilka raffinerade tortyrmedel offret väntar på, innan
det begagnar sin makt.
För att få en riktig uppfattning af hithörande frågor är det i
främsta rummet nödvändigt att man skaffar sig en grundlig kännedom
om islams heliga urkund, Koranen. Ty Koranen är islams själ. För
Muhammed var tillvaron af en skrifven religionsurkund det säkra
kännetecken, v som skilde den sanna religionen från den falska; och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
