Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Jordbrukets driftkredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31* DAGENS FRÅGOR
tiga inre frågor. Bland dem kan man i främsta rummet nämna den
nyligen aflåtna propositionen om ordnandet af det mindre jordbrukets
driftkredit. Allt sedan sextiotalet har visserligen utredning efter
utredning i ämnet verkställts, dock ända till senare år med synnerligen
negativt resultat. Uppslaget till en reform af jordbrukets driftkredit
gafs vid ett år 1903 hållet möte mellan hushållningssällskapens
ombud. Den organisation, som nu efter vidlyftiga förarbeten föreslagits,
innebär i själfva verket en intressant utveckling af föreningsväsendet.
Erfarenheter från ett flertal länder, särskildt Tyskland, Frankrike,
Danmark och Finland, hafva därvid tillgodogjorts. De två sistnämnda
länderna, som ju förete mesta likheten med Sverige, ha sitt särskilda
intresse genom den snabbhet, hvarmed kreditföreningarna från första
början växte till genom samverkan af statshjälp och privat initiativ.
I Frankrike ha från det allmännas sida offrats mera arbete och
penningar för jordbrukskrediten än måhända i något annat land, och
från omsättningens synpunkt kan nog resultatet betecknas såsom
glänsande. För rörelsens själfständiga utveckling hafva betingelserna dock
varit mindre gynnsamma i detta land, där administrationen mera än
annorstädes antagit en centraliserad och opersonlig prägel. Under
1880-talet hade visserligen upprättandet af fria, kooperativa
jordbrukskassor tagit fart; men ovilja från myndigheternas sida och en på
statshjälp byggd lagstiftning lade snart hinder i vägen därför, och
kassornas verkningsfrihet kringskars och betungades på många sätt.
»L’administratif est stupide» lyder ett bevingadt ord i Frankrike. Vill
man däremot se det fria personliga initiativet utveckla sig i
samverkan med statens organ, men utan tryckande band, skall man följa
de kooperativa kreditanstalterna i Tyskland från den blygsamma
början, som Raiffeisens och Schultze-Delitzschs kreditföreningar utgjorde,
till det system af lokala och centrala kassor, som underlättat det
moderna jordbrukets betydande utveckling i Tyskland. Att
förebilderna för en reform af vår egen jordbrukskredit måst sökas där
är således ej ägnadt att väcka förvåning.
För att förse jordbruket med penningar till husdjur, maskiner,
utsäde, foder- och gödselmedel, torfströ samt rörelsemedel i öfrigt för
jordbruket och dess binäringar äfvensom vattenafledningar,
grundförbättringar m. m., kunna enligt förslaget »jordbrukskassor»
organise-seras i likhet med ekonomiska föreningar med begränsad personlig
ansvarighet. Medlemmarnas delaktighet beräknas efter deras areal
af odlad jord. För hvarje påbörjadt tiotal hektar betalas en insats
af minst 10 kronor, och för hvarje hektar erhålles en lånerätt af
högst 75 kronor. Medlemmarnas ansvarighet uppgår till minst !1/2
gånger lånerätten, och de kunna dessutom vid behof åläggas
ytterligare uttaxering. Medlemskapet är ej förbehållet blott mindre
jordbrukare, och förslagets beteckning är därför i viss mån oegentlig.
Enhvar kan vinna tillträde för högst 50 hektar odlad jord, en gräns,
som ju ligger betydligt ofvanför det egentliga småbrukets, och äfven
större jordbrukare kunna vinna medlemskap för sistnämnda areal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
