Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Sjökrigets lärdomar. Af G. Starck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan det från krigets tidigaste skede igångsatta minkriget,
som kräfde talrika offer äfven inom de neutrala staternas
handelsflottor, kunde sägas stå på gränsen af tillåten krigföring,
enligt de begrepp härom, som gällde vid krigsutbrottet. De
vidsträckta mineringarna utlades som regel utan någon som helst
varning. Enligt Haagkonventionen af 1907 var detta dock
berättigadt under förutsättning att militära skäl fordrade
hemlighållande af mineringarnas läge, och de krigförande kunde
sålunda i detta fall gömma sig bakom militära hänsyn.
Fullt medvetet brötos emellertid de folkrättsliga reglerna och
kränktes de neutrala staternas rätt genom proklamerandet af
det engelska uthungringskriget mot den tyska nationen. Den
engelska regeringen hade funnit, både att föga utsikt förefanns
att i landkriget bringa till stånd ett hastigt afgörande till
ententemakternas fördel, och att upprätthållandet af en regelrätt
blockad var ett alltför vanskligt företag i betraktande af de tyska
U-båtarnas framgångsrika operationer. Den beslöt därför att
helt omkullkasta de principer för den fria samfärdseln på hafven,
hvilkas främsta förkämpe den själf tidigare varit, och att tvinga
in hela handeln till och från de neutrala nordiska länderna
under en kontroll, som med minsta möjliga risk för den engelska
flottan skulle möjliggöra ett fullständigt afskärande af all
tillförsel till det tyska riket. Och detta i öppet angifvet syfte att
genom hunger tvinga den tyska nationen till underkastelse.
Den tyska regeringen töfvade ej med svaret, och proklamerade
å sin sida upprättandet af en krigszon rundt de engelska och
franska kusterna, inom hvilken zon hvarje fartyg riskerade
förstöring. I U-båtsvapnets storartade utveckling, och särskildt i
U-båtarnas ofantligt ökade aktionsradie, fann Tyskland medlet
för den nya krigföringen, och U-båtskriget har sedan månad
efter månad kraft allt flera offer. I början fördes det mera
mänskligt, och som regel gafs någon tidsfrist för besättningarnas
räddning. Sedan emellertid England tillgripit motåtgärder,
såsom förandet af falsk flagga, uppställandet af bestyckning på
handelsfartyg och utfästandet af premier för sänkandet af tyska
U-båtar, har detta nya slag af krigföring antagit alltmera
hänsynslösa former. Ofta har förstöring äfven drabbat neutrala, i
fullt lofliga ärenden stadda handelsfartyg, men då sådant skett
har dock den tyska regeringen icke undandragit sig att både
lämna fullt skadestånd och framföra ursäkter. Den har i detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
