Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Fredens ekonomiska organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 377
användts; men det kan dock vara af intresse att påpeka, att de civila
statsutgifterna t. ex. i England på de nio åren 1905/6—1914/15
beräknats stiga från 611/4 till 125 l/z mill. p. st. och att (enligt den
nya upplagan af »Sweden») jämförbara statsutgifter i vårt eget land
utvecklats på följande sätt:
»Egentliga» statsutgifter 1900 1913
Civila........................... 55,221,804 122,127,847
Militära.................... ... 57,737,106 82,769,453
Samtliga 112,958,910 204,897,300
Som man häraf finner, ha samtliga »egentliga» svenska statsutgifter
icke långt ifrån fördubblats 1900—1913 och de civila utgifterna
afsevärdt mer än fördubblats på samma tid — en oerhörd stegring på
13 år, också om penningvärdets fall tas med i beräkningen.
Huruledes saken tillgår, känner hvar och en som någon tid följt
med vår inre politik. Hvarje samhällets krämpa har ansetts kräfva
antingen ett nytt ämbetsverk, nya tjänster i bestående ämbetsverk,
»understöd» i någon form, lån löpande med högre ränta än staten
själf får betala eller — i billigaste fall — en dyr »utredning». Det
vore mycket långt ifrån, att allt detta skulle anses öfverflödigt;
tvärtom är det möjligt, att det mesta häraf varit nyttigt, ehuru man i
reform-ifvern ägnat ganska liten tanke åt bästa sättet att lösa uppgiften
men desto mera tanke åt andra, mindre värdefulla synpunkter. Att
viktiga uppgifter därvid också ibland fått bli lottlösa, är just en följd
af tillvägagångssättet. Huru som helst — det gäller nu att söka
utvinna det mesta möjliga ur den organisation som finns och att
icke fortfara på ett sätt, som är försvarligt blott i tider af stark
ekonomisk utveckling.
Detta låter särdeles välbekant och finns visst i olika formuleringar
på alla partiers valprogram, utan att något vunnits genom denna
skenbart enhälliga viljeförklaring af folkviljans majestät. Men det
är heller icke med allmänna uttalanden om behofvet af sparsamhet
som något uppnås i dylikt syfte; därför fordras genomtänkta planer
till realiserande af »den ekonomiska principen». Därför är det högst
önskvärdt, att våra offentligt intresserade och ofientligt inflytelserika
män börja tänka konkret på problemet.
Att nu framlägga några riktlinjer är icke afsikten, ty därtill äro
längre diskussioner erforderliga. Redan nu torde man dock kunna
peka på en, i synnerhet ekonomiskt, enastående ohjälplig detalj i
svenskt statslif. Om den svenska förvaltningen skall kunna fullgöra
sådana uppgifter som nu allmänt tilldelas densamma, utan att
kostnaderna skola blifva rent orimliga, måste man skrida till verkligt
och ej blott låtsadt hushållande med de högre utbildade krafterna.
Detta förefaller ej kunna ske bättre än genom anställande af en
klass lägre tjänstemän för en mängd uppgifter som nu utföras af
högre. Och egendomligt nog medför en dylik reform samtidigt
möjligheter till lösning af en helt annan, mycket viktig uppgift, nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
