Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om textil kyrkokonst i Sverige. Af Agnes Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TEXTIL KYRKOKONST I SVERIGE
403
iakttaga dyrbara praktdräkter, väfnader och broderier, som
genom kyrkans eller den världsliga maktens förmedling under
mycket skiftande förhållanden och under olika tider från
utlandet hitförts, samt å andra sidan alster af en inhemsk
textilkonst, som utöfvats dels i hemmen, dels i kloster och verkstäder.
Svensk kyrkoskrud har varit mycket rik. Gåfvobref,
inventarieförteckningar och andra urkunder bära därom vittne. Och
skruden synes i alla delar hafva varit sammansatt efter romerska
kyrkans föreskrifter. Den liturgiska färgregeln har äfven
till-lämpats, såsom bland annat framgår af konung Magnus Eriks-
Tapet Broderi af yllegarn å lärft, svenskt arbete, 1100-talet.
Skogs kyrka. Hälsingland.
sons och drottning Blanckas testamente, däri vissa färger
nämnas såsom bestämda för vissa högtidsdagar. Kyrkoskruden
skulle nogsamt vårdas. Ärkebiskop Nicolaus Allonis utfärdar
därom förordning till prästerna. Själf riktar han kyrkoskruden
i Upsala domkyrka och dit medför han, då han från Anagni,
i hvars katedral han år 1295, i närvaro af påfven Bonifacius
VIII, inviges till ärkebiskop, en dyrbar korkåpa, som ännu är
i godt stånd och en af Upsala domkyrkas förnämsta
tillhörigheter.
Tyvärr har större delen af vår äldre kyrkoskrud genom eld
och brand, tidens härjningar och människors dels hårda, dels
liknöjda förfarande gått förlorad. Den del, som undgått för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
