Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om textil kyrkokonst i Sverige. Af Agnes Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
AGNES BRANTING
textila och afsedda för kyrkligt bruk. Bland dessa finna vi
polska och turkiska broderier, orientaliska och venetianska
brokader och sanimetsväfnader, persiska och turkiska slöjor, skärp
och andra ting. En hel del af dessa föremål försågos med
gif-varnas namn och vapen. Det var en i ögonen fallande prakt
af ganska säreget slag, i inånga fall imponerande, som vid denna
tid infördes i svenska kyrkor.
Mot 1700-talets slut gör sig det franska inflytandet gällande,
särskildt hvad sidenväfnader
beträffar, som utmärka sig för
stor elegans i såväl mönster
som färger. Men
kyrkoskruden blir efter hand allt mer
och mer förvärldsligad, och den
kyrkliga konsten går snart sin
upplösning till mötes. Innan
jag nämner något om 1800-talets
skrud, vill jag redogöra för vår
äldre inhemska kyrkoskrud.
Vår äldsta inhemska
kyrkoskrud framträder först såsom
alster af hemslöjdsarbete. Till
1100-talet vilja vi räkna de båda
väfda och sydda tapeter, som
under senare år frambragts i
ljuset, den ena från
Öfverhog-dals kyrka i Härjeådalen, visad
på utställningen af äldre kyrklig
konst i Östersund, den andra
från Skogs kyrka i Hälsingland,
visad på utställningen af äldre kyrklig konst i Hudiksvall.
Båda dessa tapeter äro förfärdigade af linne och ylle.
Linfärgen i tapeterna är karakteristisk för de orter dit tapeterna
höra. Den förstnämnda tapetens lin skiftar i grått, den
sistnämndas lin i gulgrått. Hälsingelinet var omtaladt redan på
1100-talet; en urkund från tiden mellan 1188 och 1197
innehåller en försäkran från ärkebiskop Petrus, att kanikerna i
Upsala skulle erhålla 100 alnar lärft de år ärkebiskopen gör
visitation i Hälsingland. I Jämtlands kyrkor finnes äfven en
hel del väfnader af egendomlig art, hvilkas stil tyder på orien-
Antependium, detalj. Broderi af silke
och guld på sidendamast, franskt
arbete. 1200-talet. Eskilstuna kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
