Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om textil kyrkokonst i Sverige. Af Agnes Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TEXTIL KYRKOKONST I SVERIGE
409
seum är — med undantag af den stora midtfiguren, som
importerats — säkerligen här utfördt.
I städerna och vid de kungliga slotten funnos s. k.
pärlstic-kare, som jämte sitt öfriga arbete med dräkter, fanor, banér
m. m. äfven utförde kyrkliga broderier, särskildt vapenbroderier,
hvilka under 16- och 1700-talen i hög grad användes för
kyrkligt ändamål.
En mängd textila konstverk från medeltiden hafva tyvärr
särskildt under 16- och 1700-talen blifvit sönderklippta och
apterade till nya föremål. Så blefvo kostbara kåpor förvandlade
Altarbrun, detalj. Broderi af silke och guld på siden. 1400-talet.
Vadstena klosterkyrka.
till antependier, dukar och dynor, mässhakar blefvo
moderniserade till formen o. s. v., och stora värden gingo oersättligt
förlorade.
Men vårt lands mest förhärjande tid på detta område infaller
dock på 1800-talet. Då lägger man ogeneradt ett antependium
från 1200-talet på bordet i en sakristia, då skuras mässingskärl
med ett rikt broderadt ylletäcke, då uppläggas många textila
dyrbarheter i torn, på vindar och andra lika olämpliga platser.
I många fall har skruden gjorts till en handelsvara. Jag har
själf i min barndom i en af landets märkligaste klosterkyrkor
åsett huru den vakthafvande kyrkotjänaren såsom »minnen»
mot kontant erkänsla i form af drickspengar bitvis utlämnat
delar af den dyrbara kyrkoskruden.
29. Svensk Tidskrift 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
