- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
414

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Om textil kyrkokonst i Sverige. Af Agnes Branting - Graftäcken, tapeter, mattor, fanor och banér - Brud- och dopkläden - Kyrkvaktaredräkter och håfvar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

414 OM TEXTIL KYRKOKONST I SVERIGE

och mattor. Upsala domkyrka ägde sådana med S:t Laurentii
och S:t Eriks historia, hvilka tyvärr vid branden 1702 gingo
förlorade. Till tapeter hvilka äro i behåll räknar jag de från
Öfverhogdal och Skog redan omnämnda.

I Vadstena klosterkyrka finnes en tapet framställande en
krucifixgrupp.

Mattor lades på korgolfvet och framför altaret. Såsom
kormatta har förmodligen Grödingeväfnaden varit brukad.

Vid begrafningar i kyrkorna upphängdes i nyare tid jämte
anvapen äfven fanor och banér, af hvilka ett flertal äro i behåll.

BRUD- OCH DOPKLÄDEN

En vacker sed, som ännu förekommer i vissa trakter af vårt
land, är bruket af brudpäll. Våra kyrkor hafva ganska allmänt
sina pallar i behåll. Seden att bruka pall, som ursprungligen
tillkommit af praktiska skäl, är mycket gammal.

För dop användas dukar och kläden, men äfven särskilda
dräkter för barnen, hvilka under namn af doppåsar ännu finnas
i en del kyrkor.

KYRKVAKTAREDRÄKTER OCH HÅFVAR

Till kyrkoskruden räknas äfven den ämbetsdräkt, som tillhör
kyrkobetjäningen. Dräkten är en lång vid kappa af yllestoff,
ofta med en rik besättning. Under senaste årtionden har dylik
dräkt kommit ur bruk, och vi äga nu endast ett fåtal i behåll.

Bruket af kyrkohåf infördes först efter reformationen. I hvarje
kyrka skulle som regel finnas två bäfvar. En stor mängd
bäfvar från 16- och 1700-talen, af hvilka flere äro konstnärligt
utförda såväl i väfnad som i broderi, finnas kvar. 1800-talets
bäfvar äro som regel af sammet och galoner.

Ofvan berörda arbete kommer att utgifvas på svenska språket
och torde såsom en handbok kunna blifva af såväl vetenskaplig
som praktisk betydelse.

Men därjämte planeras af mig och en annan person ett större
rent vetenskapligt arbete, som skall utgifvas på utländskt språk,
innehållande en samling studier belysande viktiga frågor rörande
textilkonstens historia i synnerhet på sådana punkter, där det
i Sverige befintliga materielet är ägnadt att gifva svar på många
ännu outredda problem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free