Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Polemiken om krigsutbrottets förhistoria. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLEMIKEN OM KRIGSUTBROTTETS FÖRHISTORIA 425
hållning», fortsätter Helfferich, »dittills bestått i de krigiska
förberedelsernas fortskridande fram till allmän mobilisering».
När så många tyska broschyrer af ganska tvifvelaktig halt
öfversvämmat äfven vår bokmarknad, förefaller det
egendomligt, att ett så skarpsinnigt och lättläst arbete som Helfferichs
ej blifvit öfversatt till svenska. Om än åtskilliga af dess
slutsatser äro osäkra, så kan det dock af en framtida
historieskrifning ej lämnas obeaktadt, och Headlam — som i parentes sagdt
ger rätt oförbehållsamt loford äfven åt Andrassys lilla bok —
tvekar ej att i sin litteraturöfversikt kalla Helfferichs skrift »the
most important among German publications».
Grundligast och lidelsefriast af dessa är emellertid
BERGSTRÄS-SERS flere gånger förut berörda uppsats i »Historische
Zeitschrift». Dess källkritiska inledning är betydligt grundligare än
Headlams. Framställningen af krisens första skede är tung och
söker bevisa för mycket, men sedan blir förf. varm i kläderna,
och särskildt värdefull är hans utredning af Greys nästan
omedvetna öfverhalkande från den relativt opartiske fredsmedlarens
position till först indirekt och sedan allt direktare
understödjande af trippelententens båda andra makter. Han opponerar
öfvertygande mot den vulgära uppfattningen inom vida kretsar
i Tyskland af Grey som en illvillig krigsanstiftare, oaflåtligt
verksam bakom kulisserna till Tysklands fördärf; men han
uppvisar också, hurusom frågan om Belgiens neutralitet först
på ett mycket sent stadium kom in på främsta plats i den
Greyska argumenteringen. Detta skedde, anser Bergsträsser, när
det gällde att vinna det delvis rätt motspänstiga kabinettets
anslutning till de 1912 genom brefväxlingen med Cambon utställda
växlarnas nu från franskt håll påfordrade inlösning och därtill
en populärare krigsanledning än den afgörande orsaken. Denna
var enligt Bergsträsser intressegemenskapen med Frankrike, 1912
års halfva förpliktelser och den därur småningom framgående ge
mensamma kustförsvarsanordningen, hvilken lämnade
Frankrikes atlantiska kuster oskyddade, om England iakttoge sträng
neutralitet.
HERMANN ONCKEN framhåller i sin studie Der Ausbruch des
Krieges (sid. 536—564 i samlingsverket Deutschland und der
Welt-krieg-, Berlin-Leipzig, Teubners förlag 1915; 686 sidor, 7 mark),
att den belgiska neutralitetsfrågan gaf Grey »den krigsorsak,
som han behöfde för att rycka med sig kabinettet, parlamentet
30. Svensk Tidskrift 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
