Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Franska stämningar - Svensk medeltidshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 DAGENS FRÅGOR
fastän tillämpade på ett sätt, som diametralt strider mot deras
upp-hofsmans åskådning. I vulgariserad form möter man ju i den
aktuella litteraturen många uttalanden, som visa att den stora massans
känslor under närvarande förhållanden lätt kunna komma i svallning,
äfven då det gäller att bedöma frågor, som helt och hållet falla inom
konstens eller kulturens område. Så till exempel förklarade helt
nyligen den gamle Georges Ohnet, hvilken sedan krigets utbrott i
verksamhet som aktualitetsförfattare och journalist söker ersättning
för sin förlorade gloire som romanskribent, att stora operan i Paris
skulle få alla sina fönster utslagna den dag, då direktionen vågade
uppföra Siegfried eller Die Walkure. Dylika explosioner af
oreflek-teradt och naivt raseri finner man icke hos Barres. Hans förakt
för det germanska kulturelementet bottnar i en öfvertygelse af rent
principiell art, och det är just därför man har anledning att
beteckna den som ett fenomen mera beklagligt än de häftiga utbrott,
som man möter inom de bredare lagren. Men den gränslinje
mellan latinskt och germanskt, som han och hans meningsfränder nu
söka draga upp, kan väl i längden icke upprätthållas, trots det att
försök i denna riktning säkerligen icke komma att fattas. Det
Frankrike, som under krigets dagar ånyo funnit sig själft, kan i framtiden
lika litet som hitintills tänkas frivilligt isolera sig från den
germanska kulturen, äfven om känslan af motsatsförhållandet mot densamma
för ögonblicket nått en höjd som aldrig tillförene.
Ett glädjande drag i den svenska
historieforskningens senaste utveckling är det ökade intresset för
medeltidens studium. Äfven i vårt land börjar den äldre ohistoriska
uppfattningen af »de mörka århundradena» så småningom skjutas
undan för att efterträdas af en allt klarare insikt om det
konstitutiva sambandet mellan medeltidens och nutidens lif.
Det sist förflutna året har gifvit oss tvenne moderna vetenskapliga
undersökningar rörande ett par af vår utgående medeltids främsta
gestalter: Engelbrekt och Hemming Gadh. Den ingalunda lätta
uppgiften att på nytt skildra Engelbrekts lif och gärning har på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt lösts af Schack i Minne af
Rikshöf-vitsmannen Engelbrekt Engelbrektsson (Svenska Akademiens
Handlingar, 1914, 228 s., 4 kr.; en ny upplaga utkommer i dessa dagar
på Hugo Gebers förlag, Stockholm). För första gången inom svensk
historieskrifning göres här försöket att i detalj uppvisa de ekonomiska
och sociala förhållanden i Sverige, särskildt i Dalarne och
Bergslagen, hvilka närmast framkallade den Engelbrektska krisen. Äfven
om det tillgängliga källmaterialet — och förf. har begränsat sig till
det i tryck föreliggande — är mycket knapphändigt, lyckas förf. dock
på ett slående sätt klarlägga den reella bakgrunden till det sociala
missnöje, hvilket utgör den väsentliga förutsättningen för Engelbrekts
ingripande. Förf. saknar därför ingalunda blick för de rent politiska
orsakerna till den svenska frihetskampen. Kapitlet om »Unionen»
innehåller en skarpsinnig analys af den unionella förbindelsens be-
Svensk
medeltidshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
