Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Prisregleringen på våra lifsmedelsmarknader. Af Erhard Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
ERHARD LINDBLOM
heten i tillgång kan bli ännu mera pointerad än nu, och
varuprisen kunna därför ännu göra duktiga höjdsprång. Icke heller
kunna vi för afsevärd tid framåt öfverblicka våra egna
produktionsekonomiska förhållanden. Besluter man sig nu för fasta
tullsatser, så blir det nödvändigt att sätta dessa ganska låga, enär
man eljest, inför ett äfven måttligt prisfall på
utlandsmarknaden, riskerar att pressa ned det egna producentpriset under den
önskvärda gränsen. Stiga däremot utlandsprisen oväntadt högt,
så bli våra egna pris, tullen till trots, oskäligt höga. Det måste
nämligen förutsättas, att en exporttull verkar i det närmaste
likadant som en prisnedsättning på utlandsmarknaden
motsvarande dess eget belopp.
Här ofvan återgifvas några tänkta priskurvor för ett år,
hvarvid antages, att en krisperiod inbryter i medio af mars. De
skilda kurvornas betydelsen framgår vidare af klichéns text;
emellertid kan den nedre mycket väl motsvara en normal svensk
äggkurva. Likaledes kan höjdskillnaden i september mellan
den öfre och den nedersta antagas vara representativ för
skillnaden då mellan dansk och svensk äggnotering. Om nu efter
krisens inbrott en tull hade satts af exempelvis 10 öre pr kg.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
