Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Prisregleringen på våra lifsmedelsmarknader. Af Erhard Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dag för dag; tvärtom bör deras största möjliga oberoende af
tillfälliga marknadsskiflningar vara lösen.
Visar det sig emellertid under en dylik regim, att
hemmaprisen vilja stiga för mycket öfver den utstakade kurvan, så är detta
ett tecken på att tullsatsen behöfver ökas: produktionen inom
landet har lidit af någon rubbning, eller också har exporten
varit för stor. Vill hemmapriset däremot sjunka för lågt, så är
antingen utlandsmarknaden felkalkylerad eller också har
exporttillgången ökats. I båda fallen rättar en sänkning af exporttullen
till saken. Förloppet är naturligtvis här sedt helt schematiskt,
men det skulle nog icke bjuda på så stora svårigheter för en
skicklig exporttullpolitik att åstadkomma ett resultat, som rätt väl
stämde öfverens härmed.
Om producenter och engrossister dessutom visste, att
vederbörande hade tillräckligt verksamma prisledningsmedel till sitt
förfogande och blefve informerade genom veckonoteringar[1], så
skulle de säkerligen finna med sin fördel förenligt att befordra
den önskade prisutvecklingen.
En sak, som i detta samband slutligen måste i korthet
vidröras, är huruvida det är möjligt att i en dylik exporttullpolitik
taga hänsyn till ett eventuellt olika prisläge vid samma tidpunkt
för våra produkter i skilda länder. Är t. ex.
exportkonjunkturen på Tyskland bättre än den på England, så blir följden
af tullsatsens fulla uttagande efter den förra konjunkturen, att
export på det senare landet omöjliggöres. Vill man icke ett
dylikt resultat, så får man nöja sig med att rätta tullsatsen efter
marknaden i det billigare landet, men med resultat kanske blott,
att exportlusten på det dyrare ökas.
I allmänhet och kanske i en utsträckning som icke är enbart
nyttig, när saken ses ur längre perspektiv än krisens, söker väl
nu vår export, där den ej är bunden, den marknad som för
tillfället betalar sig bäst. Kunde emellertid — hvad jag icke
vågar uttala mig om ur internationell rättslig synpunkt — vår
jordbruksexport på England, där vi förr haft och väl äfven i
framtiden ha att söka vår naturliga marknad, återföras i någorlunda
normala gängor, så vågar jag tro, att detta vore en icke ringa vinst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
