Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Världskrigets förlopp. Kriget mellan Ryssland och centralmakterna. Af Sune Bergelin - Operationerna under vintern 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att vilseleda ryssarna om de verkliga afsikterna
igångsatte Hindenburg vid februari månads ingång ett våldsamt
anlopp af Mackensens armé i riktning mot Warschau, dock utan
att kunna vinna terräng. En vecka senare, den 7 februari,
började det stora vinterslaget vid de Masuriska sjöarna. Tack vare
en energiskt utförd omfattning af den ryska tionde arméns båda
flyglar lyckades v. Hindenburg efter 8 dagars strider vinna en
fullständig seger. Den till inemot 300,000 man uppgående ryska
armén förlorade enbart i fångar 100,000, hvilka till stor del
måste sträcka vapen i de väldiga skogarna vid Augustow.
Tyskarna lyckades emellertid icke utnyttja segern till ett
afbrytande af den viktiga järnvägsförbindelsen Warschau-Wilna,
hvartill utsikter möjligen förefunnits. Ryssarna lyckades, till
skydd för denna linje, hastigt framföra förstärkningar från sin
Warschau-armé, hvarpå tyskarna tills vidare uppgåfvo tanken
att komma fram vidare. De befästade sig framför Ossowez
och i guvernementet Suwalki, ett par mil in på ryskt område.
Sedan tyskarna i mars känt sig för i riktning mot Prasnysch,
där de afvisades, och å andra sidan själfva hejdat en rysk offensiv
mot Suwalkifronten, blefvo striderna vid Hindenburgs arméer
i hufvudsak stillastående ända till juli månad.
På södra delen af krigsskådeplatsen inleddes centralmakternas
offensiv redan i slutet af januari. Till nordöstra Ungern hade
transporterats ett par tyska kårer, som jämte en del
österrikisk-ungerska trupper bildade sydarmén under general v. Linsingen,
förutvarande chef för II. tyska armékåren. Denna armé insattes
öfver Ungvar-Munkacs i nordöstlig riktning och lyckades snart
drifva ryssarna ur Ungern samt bemäktiga sig Karpaterpassen,
hvarifrån vägarna öfver Sambor och Stryj ledde mot linjen
Przemysl—Lemberg. Samtidigt sökte ärkehertig Josef Ferdinand
och Dankl tränga på österut, dock utan resultat. Ryssarna
lyckades emellertid hejda Linsingens fortsatta frammarsch ur
Karpaterna, som, om den lyckats, säkerligen hade tvingat Dmitriews
utmed Dünajec och Brussilows omkring Dukla stående arméer
tillbaka mot San samt ledt till upphäfvande af Przemysls
belägring. I början af februari företog med anledning häraf
Brussilow en motstöt i Duklasänkan, drifvande Boroevics armé
söderut till i höjd med Bartfeld, där österrikarna endast med
stor svårighet höllo sig kvar.
Längst i sydost lyckades Pflanzer-Baltin med hjälp af de från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
