Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Finland, Sverige, kriget och framtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 FINLAND, SVERIGE, KRIGET OCH FRAMTIDEN
ännu mindre, de ärliga men pessimistiska fosterlandsvännerna
försvunnit, såsom redan det föregående visar; men det betyder,
att vid sidan af dem uppstått en sig öfver alla borgerliga
partier sträckande, i viss mån enhetlig uppfattning om läget.
Delvis härstammar den från en jämförelsevis optimistisk syn
på möjligheterna att befria sig från den ryska makten. Något
kraftigare motstånd tror man i sådana kretsar icke, att de ryska
trupperna i Finland skulle förmå göra, då de till största delen
anses bestå af så godt som oöfvade rekryter och de bättre
trupperna mer än väl behöfvas såväl i Kurland som i
Podolien-Volhynien och Galizien. Skulle en så dålig armé vid sin reträtt
inför fienden försöka sig på härjningar af bygden och
nedslakt-ning eller bortdrifning af folket, skulle detta i ett land med
Finlands terrängförhållanden, åtminstone under ett
sommarfälttåg, icke kunna ske utan så pass kännbara förluster för
ryssarna, att de snart linge valet mellan en annan taktik och
öfverhängande fara för tillintetgörelse.
Emellertid vore det säkerligen folkpsykologiskt oriktigt att lägga
hufvudvikten vid dylika synpunkter. Til syvende og sidst är
förklaringen till denna nya, relativa finska enighet helt enkelt
medvetandet, att ingen annan räddning återstår än en definitiv
befrielse. Vill man icke fasthålla hoppet om befrielse med
vapenmakt, så återstår — menar man — ingenting annat än det
nationella själfmordet, som ej skulle bli ett grand mindre
fullständigt genom nya ryska löften, säkerligen af samma hållbarhet
som kejsareden på Finlands grundlagar. T. o. m. i afseende
på hvad som skall komma efter befrielsen ha troligtvis ganska
få finländare gjort sig fullt klara föreställningar; och icke
heller är det säkert, att enigheten på den punkten är lika stor
som beträffande själfva befrielsen, äfven om det är
otvifvelaktigt, att långt in bland de finskspråkiga partierna en anslutning
till Sverige i en eller annan form betraktas med en sympati,
som ingen för ett år sedan skulle ha anat.
Så förefaller saken, i mycket allmänna konturer och utan
detaljer, té sig från Finlands synpunkt. Hvad har Sverige att lära
häraf?
Icke att slå döförat till och likgiltigt betrakta försöken att
rädda svensk kultur på hinsidan Östersjön; det har redan sagts.
Men visserligen icke heller att utan vidare göra till sin den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
