Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kinas framsteg efter revolutionen. Af Erik Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINAS FRAMSTEG EFTER REVOLUTIONEN 543
(hemliga kommissioner) och annat elände. Vi vilja ej påstå, att
mer än de första spadtagen gjorts för att aflägsna den myckna
smutsen i detta Augiasstall, men presidenten arbetar hårdt och
målmedvetet. Censorer och revisorer komma oförtrutet med
sina granskningsresultat, höga straff ha redan i flera fall pålagts
framstående ämbetsmän, och det gaf eii chock i hela den
officiella världen, när det blef bekant, att till och med de högsta
straff ej uteblefvo. Början gjordes med f. d. guvernören öfver
Peking, som på grund af bestyrkt anklagelse för försnillningar
afrättades genom arkebusering, och intrycket förstärktes
därigenom, att man visste honom vara personlig vän till
presidenten. Liknande straff ha sedan slag i slag utdelats åt lägre och
högre ämbetsmän.
Ha Kinas finanser förbättrats eller försämrats efter
revolutionen? För denna frågas besvarande måste vi ånyo gå något
tillbaka i tiden. Vi erinra oss då, att under den »gamla goda
tiden», under kejsardömet, de gamla klassiska traditionerna,
inspirerade af Kinas religionsstiftare och filosofer, ännu ägde kraft,
hvilka traditioner uppmuntrade och påbjödo ett troget och
regelbundet understöd af kejsarfamiljen och hofvet genom skatter
och tributer. Provinsguvernörer och vicekonungar delade
åtminstone teoretiskt dessa känslor; och ehuru de icke tvekade att
själfva fylla sina fickor, så var dock under normala tider den
procent af skatter, som nådde Peking, tillräcklig att hålla
regeringsmaskineriet i gång. Kom så revolutionen med dess
omvärdering af alla värden. Hvarken folket eller de delvis mycket
själfständiga för att icke säga upproriska provinshöfdingarna
ansågo sig längre förpliktade att fullgöra sina skyldigheter
gentemot Peking. Man tanke sig den bekymmersamma situation, som
i början af 1912 mötte Yuan Shih K’ai, lämnad som han var med
ringa medel att göra sin makt gällande och med denna makt till
stor del just beroende på tillgången af kapital. Det var en verklig
circulus vitiosus, som det fordrades en mästares hand att klara upp.
Yuan grep sig frimodigt verket an. Det stora förtroende,
som han åtnjöt hos främlingarna, enkannerligen stormakternas
representanter och bankirer, möjliggjorde, att han hos dessa
erhöll uppskof med betalande af annuiteter på lån och
krigsskadeersättningar (allt detta har sedan samvetsgrant betalats).
Så slog han sig fram någon tid med inkomster från järnvägar
och tullar etc. På hösten kom England till hans hjälp med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
