Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kinas framsteg efter revolutionen. Af Erik Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINAS FRAMSTEG EFTER REVOLUTIONEN 549
armén» att blifva surdegen, som skall åstadkomma underverket,
men jag tviflar på att så blir fallet, om ej trupperna ute i
provinserna bibringas något intresse för sin uppgift och
genom strängt arbete ryckas upp ur sin nuvarande håglöshet.
Med så ringa förutsättningar till ett effektivt landtförsvar och
med en flotta, som endast består af ett ringa antal små och
föråldrade fartyg, kunde Kinas landamären ej blifva annat än
en svår frestelse för rofgiriga grannars vinningslystnad.
En stor förödmjukelse för armén och hela landet kastades
Kina i ansiktet den 18 jan. 1915, då japanske ministern i
Peking med kallt blod och trotsande diplomatisk kutym inför
presidenten personligen framlade en liten »önskelista» på ej
mindre än 21 paragrafer. Ingen visste bättre än Yuan, att det
var omöjligt att möta ett sådant öfvervåld med vapenmakt,
hvarför det blef Kinas diplomater, som fingo uppgiften att
»make the best of a bad thing». Att vädja till vapen var som
sagdt ogörligt, nu fick man i stället genom en häftig
presskampanj söka draga världens ögon på Japans stråtröfvarpolitik;
särskildt England och Amerika bearbetades, och man må säga, att
kampanjen ej blef utan resultat. Japan fick visserligen en del
spridda koncessioner, det fick utsträckning till 99 år på sina
järnvägskoncessioner i Mandschuriet och inre Mongoliet, fick
bostadsrätt för sina undersåtar, där det fick träda i Tysklands
skor i Shantung, m. fi. mindre viktiga medgifvanden; men
punkten V, som på det närmaste berörde Kinas suveränitet, delad
poliskontroll i vissa centra, kontroll öfver Kinas arsenaler,
tvångsleverans af vapen m. m. — den fingo i alla fall de skickliga
kinesiska diplomaterna bortstruken från det slutliga protokollet.
Det som framkommit till allmänhetens öron är nog ej det
enda som förhandlats mellan de båda länderna; troligen ha
också vidtgående framtidsplaner diskuterats, men det inträffade
har emellertid uppväckt kinesernas fosterlandskärlek (se ofvan
ang. den kinesiska pansarbåtsinsamlingen) och öppnat deras
ögon för det oundgängliga behofvet af att stärka sina militära
resurser, innan det blir för sent.
Kina är kändt för sin benhårda konservatism, och vår fantasi
är knappt tillräcklig för att mäta det ofantliga tröghetsmoment,
som Kinas reformatorer ha att räkna med. Dock — folket i
sin helhet måste vilja reform, annars blir nydaningsarbetet
ihåligt och meningslöst. Folket måste uppfostras till en ny anda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
