- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
553

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Till frågan om rättegångsreformen. Af Albert Kôersner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL FRÅGAN OM RÄTTEGÅNGSREFORMEN 553

erkänna lekmännen individuell rösträtt. De mindre viktiga
målen må sålunda gärna afdömas af en domstol, sammansatt, såsom
vissa af våra småstadsrådstufvurätter, af en jurist och två
lekmän. Och om blott ett tremanskollegium af jurister deltager i
afdömandet af de svårare målen, må gärna en nämnd af t. ex.
fyra lekmän med individuell rösträtt vara medlemmar, om
sådant anses nödigt. Vid pröfningen af frågan om
lekmanna-elementets deltagande i rättsskipningen lärer för öfrigt jämväl en
ekonomisk synpunkt få beaktas. Det kan nämligen ifrågasättas,
om fördelarna af lekmännens deltagande i dömandet äro så stora,
att de motsvara det offer af tid, som ett dylikt deltagande
säkerligen måste medföra. Ett af de viktigaste krafven på den
nya rättegångsreformen är nämligen att vinna ökad snabbhet,
och sådan torde icke kunna ernås utan täta
domstolssammanträden, hvilka i sin tur skola kräfva ett mycket starkt anlitande
af lekmännens tid. Ur denna synpunkt är väl särskildt frågan
om lekmäns deltagande i afgörande af mindre mål synnerligen
diskutabel, fastän naturligtvis tillgång till ortsupplysningar och
personalia äfven här visst kan vara af värde. Behofvet af det
icke juridiska elementets inflytande på vår rättsskipning får för
öfrigt icke underskattas. Beträffande de civila målen torde tvärtom
vår tids lagar kanske mera än förr kräfva biträde åt domarna
från lekmannahåll. Om jag frånser det kraf på medicinsk eller
teknisk eller annan speciell sakkunskap, som ej sällan erfordras,
lärer det icke minst på det kommersiella området vara af synnerlig
vikt, att våra domstolar erhålla nödig vägledning. Detta är
sålunda särskildt fallet, då det gäller att afgöra, huruvida för vissa
förhållanden förelegat skälig tid eller rimlig tid eller huruvida
ett visst pris kan anses skäligt eller uppenbart orimligt, om ett
aftaladt skadestånd varit uppenbart oskäligt o. s. v. Dessutom
gäller ju i fråga om de kommersiella, privata rättsförhållandena,
att vid deras bedömande sedvanerätt i regel går före den skrifna
lagen, hvarför det är af den största vikt att känna sedvänjor
eller kutymer på olika områden. Jag är emellertid mera tveksam,
huruvida det nödiga tillskottet af erfarenhet bäst erhålles genom
lekmännens deltagande som domare, eller om icke likaväl eller
till och med under större garantier en vederhäftig och opartisk
kunskap om dylika faktiska förhållanden kan vinnas genom att
inhämta sakkunniga utlåtanden.

Det är i detta hänseende att hoppas, att processkommissionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free