- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Femte årgången. 1915 /
558

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Till frågan om rättegångsreformen. Af Albert Kôersner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

558 ALBERT KOERSNER

Äfven med den sålunda ökade juridiska kapaciteten hos våra
häradshöfdingar kunna de vanliga häradsrätterna emellertid
enligt min mening icke fylla krafven på en fullt tillfredsställande
domstol, i den mån det är fråga om mera speciella eller
invecklade mål. Det kvarstår nämligen såsom en knappast
försvarlig brist, att häradshöfdingen ensam representerar det
juridiska elementet i domstolen. Äfven om han besitter det mått
af juridisk bildning och erfarenhet, som man kan fordra af
honom, så utgör dock saknaden af tillgång till diskussion
angående viktigare faktiska eller rättsliga frågor ett synnerligen stort
minus. Sålunda är domaren beröfvad möjligheten att få en
allsidigare belysning af spörsmålet, och därigenom utesluten
från att vinna den riktiga uppfattningen af detsamma, för den
händelse han till äfventyrs förbisett någon för afgörandet viktig
synpunkt. Men härtill kommer den omständigheten, att det
icke kan frånkommas, att åtskilliga till domstols pröfning
han-skjutna frågor i själfva verket äro så omtvistade, att lösningen
i viss mån innebär ett rent maktafgörande. Man måste
nämligen medgifva, att i ett stort antal fall kanske ungefär lika goda
skäl kunna anföras för den ena som för den andra meningen,
och att sålunda domstolens afgörande i själfva verket blir ett
mer eller mindre godtyckligt val mellan två eller flere meningar.
Under sådana förhållanden är det naturligtvis af vikt att detta
på makt beroende afgörande verkligen varit föremål för en mera
mångsidig pröfning än den af en enda juristdomare.

En annan fördel af det juridiska elementets förstärkande i
underrätten ligger däri, att man därigenom så att säga får afhjälpt
den ojämnhet i den juridiska sakkunskapen, som kan ligga
däri, att någon eller några af bisittarna i rätten äro mindre
förfarna än de öfriga. Äfven om sålunda en
häradshöfdingbeställ-ning skulle råka blifva besatt med en mindre god juridisk kraft,
medför detta för den dömande verksamheten inom domsagan
icke allt för stora vådor, om denne häradshöfding i svårare mål
är förbunden att samarbeta med andra jurister af kanske högre
valör. Slutligen afhjälpas genom en dylik anordning i viss mån
de nu så mycket o inskrifna farorna för domstolsväsendet
genom de extraordinaries förordnanden att sköta
häradshöfding-beställningar. För min del anser jag det därför vara ett
oeftergifligt villkor för den nya reformens effektivitet, att såsom ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:20:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1915/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free