Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Ett steg mot arbetsmarknadens centralisering. Af Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länder kunna uppvisa ett motstycke. Dess nitiska, rutinerade och
med sin uppgift förtrogna tjänstemannakår på c:a 150 personer,
af hvilka de flesta varit med från anstalternas begynnelse, är
därvid en ovärderlig tillgång och icke den minst bidragande
orsaken till framgången. Det intressantaste med denna snabba
utveckling har dock varit, att den försiggått frivilligt och
organiskt, utan lagtvång och byråkratisering, främjad icke minst
genom landtmännens stora intresse, hvilka i den offentliga
arbetsförmedlingen se ett viktigt medel att till jordbruket
återbörda dess förlorade arbetskraft, samt uppburen af
arbetsgifvare- och arbetareorganisationernas förtroende, hvilka hos oss dess
bättre afstått från det nyttjande af arbetsanvisningen som ett
vapen i den sociala kampen, hvilket i Tyskland snedvridit hela
arbetsförmedlingsfrågan.
Hvad den organisatoriska grundvalen för den offentliga
arbetsförmedlingen beträffar, så förtjänar den paritetiska principen för
styrelsens sammansättning det bästa vitsord. Trots de skarpa
sociala och politiska motsättningar, som på andra områden af
samhällslifvet kunna sätta medlemmarna ur arbetsgifvare- och
arbetarelägren i harnesk mot hvarandra, ha samma personer i
arbetsförmedlingens styrelse städse lojalt samarbetat i
saklighetens intresse. Liknande erfarenheter ha också gjorts från de
fackliga förliknings- och skiljenämnderna, som ju äro
sammansatta på det paritetiska sätt, hvilket vunnit rättslig hemul i såväl
juryn om tryckfrihetsmål som äfven i viss mån i 1887 års lag
om skiljemannaförfarandet. Det förefaller, som om denna
organisationsform hade åtskilliga företräden framför den majoritetsprincip,
som behärskar de politiska församlingarna, äfven om denna hos
oss något mildrats genom proportionalismen. I hvarje fall lämpar
den sig förträffligt för institutioner, där samhället behöfver
parternas i klasskampen direkta medverkan.
För arbetsförmedlingens del vore det kanske önskvärdt, att
det opartiska elementet i styrelsen förstärktes, såsom fallet är i
tryckfrihetsjuryn och nyligen blifvit i typografyrkets
förliknings- och skiljenämnd (i tariffen kallad aftalsnämnd). Så utrustad och
med en yrkesdomare i spetsen skulle styrelsen för en stads
offentliga arbetsförmedling kunna fungera som lokal arbetsdomstol i
fackliga arbetstvister, och väl en gång vorden »Einigungsamt»
vore steget till »Gewerbegericht» lätt att taga. Ty man får väl
hoppas,att den nu sittande processkommissionens grundliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
