Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Franska tankar om Tysklands karta - Blad om Norges parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 585
På liknande vis fast i mindre skala förstoras Mecklenburg och
An-halt. Så nyupprättas ett storhertigdöme Pommern under huset
Battenberg, ett hertigdöme Magdeburg (IX) under hertigen af Connaught
ett storhertigdöme Westfalen (V), ett hertigdöme Halberstadt (VIII) under
någon hessisk prins samt ett hertigdöme Minden (II) under någon af
de danska prinsarna. Hårtill kommer en rad af republiker: den
stora arbetarrepubliken i Rhen-Westphalens industriområde, Paderborn
(IV), Hildesheim (VII), Eichsfeld (XIII) och Fulda (XVI). De fria
riksstäderna ökas med ett flertal nya, främst Berlin, vidare Magdeburg,
Chemnitz, Leipzig, Frankfurt a. M., Nurnberg och Ulm; och allra
sist återställas en hop mediatiserade furstendömen (n:r l—22).
Detta försök att efter dagens förmenta behof föra tillbaka en något
moderniserad upplaga af Tyskland före år 1800 skulle uppfordra till löje.
därest ej den lärde författarens öfvertygade hat vore så ytterligt
allvarsamt. Att Preussen synes honom såsom den egentliga fienden,
framgår af allt, men nästan farligare än dess statsmän och krigare
från Fredrik II till Bismarck och Wilhelm II ter sig för honom den
tyska filosofien, personifierad i Fichte. Därför är verket ej färdigt,
förrän den tyska vetenskapens härdar tillintetgjorts; Berlin skall
reduceras till en industriell handelsstad, dess vetenskapliga institutioner
upplösas, framförallt dess universitet stängas, och samma öde skall
drabba det nästan lika farliga universitetet i Munchen. Först sedan
detta skett samt det förändrade Tyskland fått en förbundsförfattning,
som garanterar dess eviga söndring och beständiga paralysi, »skulle
germanismen ha upphört att vara till: det skulle framgent endast
finnas tyskar, hvilkas lyckliga svaghet skulle bereda hela världen
glädje».
När förf. i en not finner säkrast att bedyra, »gwe ce livré — —
n’engage å aucmi degré le gouvernement francais^, är det en
öfverflödig omsorg. Ingen tänkande skulle tilltrott Frankrike sådana planer
ens under segerruset »dagen efter slaget vid Marne», då förf. begynte
publicera dessa fantasier. Men hans skrift är därför icke helt
likgiltig. Det har från franskt vetenskapligt håll förekommit andra
ehuru ej fullt lika djärfva framtidsprojekter. Tillsammans lämna
dessa funderingar och förhoppningar några af de mest talande och
mest nedslående bevisen för den rubbade psykiska jämvikt, som
för närvarande härskar i Europa, för närvarande kanske starkast på
den sida, författaren tillhör. De ställa intet lofvande horoskop för
de internationella förbindelsernas återknytande.
Om Norges många politiska strider icke ännu satt
några alltför minnesvärda frukter, så ha de
åtminstone riktat den norska litteraturen med ett par tre politiska
komedier af riktigt äkta klang. »Det lykkelige Valg» är en så pass färsk
bekantskap, att den åtminstone för stockholmarne bör lefva i friskt
minne. Mera glömd är kanske genrens mest klassiska produkt, Gunnar
Heibergs »Folkeraadet», det skoningslösaste gyckel med den norska
parlamentarismens hjältedater. »Vor glade sommerfest, vor national-
Blad om Norges
parlamentarism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
