Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Vånda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 593
Härpå följde från lord Derbys sida ett manifest och ett
meddelande, direkt tillslälldt hvarje man i Storbritannien, hvars
enrolle-ring önskades. Däri tillkännagafs, att »frivilligheten» nu upplefde
sin sista pröfvo- och nådatid, som emellertid skulle taga sitt slut
den 30 november. »Om icke behöflig framgång då är vunnen, är
det uppenbart att allt gjorts som kunnat göras för att bereda en
lösning af försvarsfrågan på frivillighetens väg. Då vet England
detta, och då måste beslut fattas om hvilken metod som måste
tillgripas för att upprätthålla våra arméer vid behöflig styrka.> Några
dagar senare underströks denna vädjan genom en personlig
proklamation från konungen. »Flere och än flere män kräfvas för att
fylla lederna i Min armé och för att genom dem trygga seger och
bestående fred.» Och med hjälp af alla olika politiska och
mångfaldiga andra organisationer började denna sista rekryteringskampanj.
Vädjandena kunna sammanfattas i ett par rader ur ledaren i »The
Times recruiting supplement»: — »The whole progress of
huma-nity is ät stake . . . The Germans have shown themselves in
count-less ways unfit to rank as civilized ...»
Huru artade sig nu detta sista försök att med alla medel utom
den enkla värnplikten, med alla vädjanden ända till de mest
egendomligt formulerade, kalla engelsmännen under fanorna? Redan den
15 oktober hade lord Derby utsändt sitt ofvan omtalade meddelande
till hvarje rekryteringslämplig man, hvari regeringens gifna ord
åberopades med förklaring om att tvång väntade. Slutorden voro:
»Fråga Eder själf om Ni, nu när vårt land kämpar för sin existens, gör
livad i Er förmåga står för att trygga dess säkerhet, och om de skäl, som
hittills afhållit Er från att ställa Er under fanorna, fortfarande kunna anses
goda. Lord Kitchener behöfver hvarje man han kan få. Vill Ni inte bli en
af dem som lyda fosterlandets kallelse?»
Den 22 oktober publicerades konungens öppna bref. I synnerhet
detta tillskrefs i tidningarna stor andel i det uppsving, rekryteringen
angafs ha visat. Emellertid tyckes man hastigt ha kommit till den
uppfattningen, att kraftigare medel måste tillgripas. I det anförande
i underhuset den 2 november, hvarom redan talats, uttalade också
mr Asquith de hotande ord, som afsågo att ännu* en sista gång
rädda »frivilligheten». Orn det visade sig, yttrade han, att vid den
af lord Derby tillkännagifva tidsfristen — karakteristiskt nog blott
»trodde» mr Asquith att datum var den 30 november — ett
afsevärdt antal tjänstduglige män utan giltig anledning hölle sig undan, då
»anser jag att samma skäl som i nuvarande stund gör tvångsinskrifning omöj
Hg, nämligen bristen på nationell enighet därvidlag, skola tvinga oss att enas
om nödvändigheten af att genom någon form af laga tvång ersätta hvad som
på frivillighetens väg ej kunnat nås>.
Mr Asquith tillade att gifta män, som låtit enrollera sig, icke skulle
inkallas förr än på ena eller andra sättet, utan eller med tvång, de
ogifta ställts i ledet. Dessa ord, i en den allra allvarligaste stund
uttalade af landets premierminister, hade emellertid ej den afsedda
verkan. Det är för läget i engelsk politik upplysande att det befanns
nödigt att den 11 november utsända ett så lydande tillkännagifvande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>