Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - »Preussen i England» - Höjd öfver vimlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste lord Derby offentligen protestera mot dessa försök i ett
anförande i öfverhuset, där han bl. a. vid skildringen af
agitationsarbetet under de sista dagarna helt osökt — en verkligt värdefull detalj
— lånade bilder från partipolitikens strider: »Min
rekryteringskommission har haft för ögonen att så vidt möjligt framkalla en
valrörelses stämning (to create an election atmosphere); och tack vare
pressen ha vi lyckats nästan allt för väl. Några af Edra
välborenheter som utkämpat valstrider känna huru svårt det är att få
valmännen till vallokalen förrän i sista stunden» etc. etc. —
Dagen därpå mottog mr Asquith ändock en deputation af 40
medlemmar af underhusets liberala och arbetareparti, hvilka protesterade
mot värnplikten som öfverflödig, utan att något kraftigt afvärjande
af detta uppträdande presterades från regeringschefens sida. Och nu
vidtog ett ursinnigt arbete från alla värnpliktsfienders sida att
påverka de svaga elementen inom ministären och att öfverhufvud, som
Times uttryckte saken, »create a ’no conscription’ atmosphere.»
Under årets sista dagar kom dock afgörandet. Ännu undandrager
sig den slutliga kampen sig närmare kännedom. Vi veta att sedan
ministärens flertal funnit antalet uteblifna ogifta män så stort att
tvångsinskrifning måste tillgripas, detta ledde till utträdandet af den
som arftagare till premierministerposten betecknade inrikesministern
Simon samt af arbetarerepresentanterna. Vid första läsningen af
tvångsinskrifningsbillen den 5—6 januari antogs den med 403 röster
mot 105, men dess slutliga form och följder, ej minst de
inrikespolitiska, äro ännu höljda i dunkel. Hvad som händt är dock en af
de största händelserna i Englands historia. Men märkligare än allt
annat, t. o. m. märkligare än själfva det oerhörda brytande af engelska
traditioner, som äfven ett blott partiellt accepterande af värnpliktens
idé utgör, äro vittnesbörden om engelsmännens fullkomliga oförmåga
att inse det naturliga i förpliktelser, som andra nationer fått lära sig
se som en själfständig tillvaros grundvillkor. I engelsk uppfattning
förenas med lätthet anspråken på att få suveränt bestämma öfver
neutrala nationers sjöfart och handel med oviljan mot en enkel
skyldighet för frie engelske medborgare att anmäla adressförändring. Det
nesliga i dylikt om villkorligt frigifna straffångars anmälningsskyldighet
påminnande var en ofta hörd invändning mot billen. Från
regeringsbänken replikerades den med att både födelse och död måste anmälas utan
att detta kunde anses som obehörigt tvång. Ej dess mindre förekommo
uttalanden som detta, hvilket förtjänar att återges på originalspråket
England has carried freedom to every corner of the world; England has
been a pattern to free institutions everywhere. Are we, in order to bring
this War to a successful conclusion, to lose all that England stånds for? I
say it would be a tragedy worse than war if, in order to win the War,
England ceased to be the beacon of freedom and liberty which she has been in
the past, (Ll. Williams 5 juli 1915.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
