Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Egron Lundgren som engelsman. Af Karl Asplund - Några reflexioner om konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 KARL ASPLUND
NÅGRA REFLEXIONER OM KONST
Våren 1856
Nere i Pall Mall i Brittish institution och såg utställningen af
de gamla mästarenas arbeten. Såg igen den superba taflan af
Giov. Bellini med landskap af Titian från Cammuccinis samling
i Rom, nu tillhörande Hertigen af Northumberland. Tror att
jag aldrig skulle ledsna att betrakta den taflan. Flere
förträffliga porträtter af van Dyck, sköna landskap af Wilson —
mästerliga porträtter af Sir Joshua Reynolds. Hans tafla af the
la-dies Waldegrave omkring sybordet är så god som en Velasques.
Sigismunda af Hogarth. Det intresserade mig mycket att se
denna tafla som det varit så mycket spektakel om och som
Hogarth sjelf betraktade med sådan förkärlek ungefär som
Cellini sin Perseus. Taflan är bättre än jag hade väntat.
Ho-garth’s Garrick som Richard III är en ful tafla. Som ett bevis
huru skickliga karlar ibland icke tycka det vara under sin
värdighet att stjäla hänger der en tafla af den genom hederliga
Sir Joshua Reynolds föreställande en miss Hunter, som är en
ganska trogen copia af Coypel’s »Madame Pompadour en habit
de bal». Kopparsticket efter detta graveradt af (L) Surugue
1746, eger jag sjelf. Träffade der Ansdell gamla
acquarellmå-laren William Hunt var äfven der. Hunt är säkerligen den
första i sin genre här i landet och Europa, men har ett mycket
vänskapligt yttre, sneda ben och oformligt liten till växten —
ändå en stor man. Tous les grands hommes sont petits —
sade Napoleon. Men han har icke rätt, en rätt manlig storhet
har också kropp.
Med Sibley ut till Christallpalatset vid Sydenham. Wädret
gudomligt vackert och trädgårdarna, Utsigterna, trakten
förtjusande. Mycket folk, vackra fruntimmer i lysande
sidenkläd-ningar och parasoller. Vi hade egentligen farit ut för att se
tafleexpositionen. Christallpalatset är det vackraste och största
caffehus i världen, likt ett stort skåp fullt af tusen ting väl
värda att betrakta — äfven så stympade och uppfärgade som
de der tränga sig på oss — liksom kram på en marknad.
Effekten af de olika exemplen af byggnadsstilarna som man ser
i Christallpalatset är på mig nedslående och melankolisk. Nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
