Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Neutralitetens uppgifter - Blockadrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 DAGENS FRÅGOR
Hvar och en vet, huru oerhördt mycket som vore att göra i denna
riktning under det nuvarande kriget; och man har svårt att värja
sig för tanken, att de neutrala också skulle ha förmågan därtill, om
de blott ville sammansluta sig till positiva neutralitetsuppgifter,
sådana som exempelvis gemensamma konvojer för sina i flottiljer
samlade handelsfartyg. Framför allt vore detta påtagligen möjligt, om
Förenta staterna satte sig i spetsen för en dylik politik med dess
ärorika traditioner; men äfven utan Förenta staterna representera
dock de neutrala en icke föraktlig styrka — de nordiska länderna,
Holland och Spanien ha tillsammans en folkmängd lika stor som
Frankrikes. Emellertid är det sannolikt ett beklagligt faktum, att de
neutrala hittills uppfattat sina intressen i den pågående konflikten
på alltför olika sätt för att ha kunnat enas om en gemensam politik;
resultaten af hittillsvarande försök i dylik riktning ha antagligen ej
varit uppmuntrande. Och om läget ej blir annorlunda i framtiden,
få vi göra hvad i vår egen begränsade förmåga står. För ett
häfdande af folkrättsprinciper, hvilkas tillämpning icke rör vårt eget lands
integritet och oberoende, räcka våra krafter då ej till; men på de
punkter, där folkrättens kraf sammanfalla med Sveriges nationella
behof, bör känslan häraf ge ökadt eftertryck åt våra sträfvanden för
det egna landets styrka och anseende.
Om det i hela folkrättssystemet finnes någon sats, som
förtjänar namnet grundlag, så är det sjörättsdeklarationen i
Paris 1856. Det ligger bakom den århundradens arbete att trygga de
neutralas tillförsel och handel under krigstid, och det räknades med
allt fog som en storartad framgång för dessa sträfvanden, när
England, som under amerikanska frihetskriget och revolutionskrigen ständigt
förfäktat motsatta åskådningar, nu jämte alla Europas stormakter
signerade detta principiella aftal. Dess viktigaste innebörd är ju, att
Englands gamla anspråk att allenast genom pappersblockad afklippa
förbindelsen med en fientlig kust klart afvisades:
> Les blocus, pour étre obligatoires, doivent étre effectifs, c’est-å-dire mainteiius
par une force suffisante pour interdire réellemeiit Taccés du littoral de 1’eniiemi.»
Blockad måste, för att äga rättskraft, vara effektiv, d. v. s. upprätthållas med
tillräcklig krigsmakt för att verkligen förhindra tillträdet till fiendens kuster.
Därtill lades det uttryckliga erkännandet, att neutralt gods alltid och
äfven fientligt gods under neutral flagg äro fria, blott med undantag
för krigskontraband. Härmed är så tydligt som möjligt fastslaget,
att neutral sjöfart skulle i krigstid fortgå ograverad, blott med de
inskränkningar, som vållas genom effektiv blockad af fiendekust eller
genom konfiskering af transporteradt krigskontraband. Hvad som
yttermera har tillkommit, särskildt genom Haagkonferensen 1907 och
Londonkonferensen 1909, har endast inneburit ett utvecklande i detalj
af dessa klara principer. Att det närmare utbyggande af
grundsatserna, som Londondeklarationen innehöll, icke formligen godkänts,
ändrar icke det ringaste i den förbindande karaktären hos
Parisdeklarationen. För all säkerhet kan det erinras, att denna sistnämnda
[-Blockad-rätten.-]
{+Blockad-
rätten.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
