Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - I världskrigets skugga. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 I VÄRLDSKRIGETS SKUGGA
sannolikt ganska doktrinärt antimilitaristisk socialdemokrat
bekläder där nu ammunitionsministerposten. Det provisoriska
införandet i England af en för öfrigt på många sätt begränsad
värnplikt hotade att framkalla en farlig kris, men den
öfver-vanns, och arbetarepartiets traditionella antimilitarism har äfven
där trängts undan, när regeringen mot de fordom inom dessa
kretsar enarådande doktrinerna ställde det kämpande
fäderneslandets kraf. T. o. m. i Ryssland har man kunnat spåra en
motsvarande utveckling långt ut på den fordom principiellt
statsfientliga flygeln, och vid försvaret af de allierades
gemensamma teser inför de neutrala har själfhärskardömet på sätt och
vis bland sina intellektuella hjälptrupper kunnat påräkna en
Burtsev och en furst Krapotkin. »Fallet Hervé» är typiskt som
bevis på de nya strömningarnas makt öfver lifliga temperament.
Den forne ifraren för storstrejk och mobiliseringsvägran vid
krigsutbrott var visserligen redan dessförinnan hunnen rätt långt
bort från sina forna »vilda viggars väg», men knappast kunde
man väl ändå ana, att just han skulle inom den franska
pressen bli den i tonfallen mest passioneradt vibrerande tolken för
de breda folklagrens offervilliga stridande patriotism. Symbolisk
är hans tidnings namnförändring: klasskampens lösen Guerre
sociale utbytes under krigets påverkan mot det nationella
önske-ordet La Victoire! Skulle man öfversatta detta tidningsnamn till
tyska, så vore Durchhalten rätta ordet, och detta har blifvit en
lösen ej blott för Tysklands borgerliga klasser, utan äfven för
det öfvervägande flertal bland »die Genossen», som i ord och
handling göra till sin patriotiska bekännelse Philipp
Scheide-manns försäkran i tyska riksdagen den 24 mars 1916 i genmälet
mot Haase: In der Stunde der Not lassen wir linser Vaterland
nicht iin Stich. Det må vara sant, att dessa samma ord den
4 augusti 1914 uttalades just af Haase vid uppläsningen af
partiets bekanta principförklaring, och att såväl Haase som många
med honom sedan dess småningom kommit mycket långt bort
från de ord han förmodligen redan då rätt motvilligt ex officio
som frambärare af partigruppens efter häftiga slitningar tillkomna
beslut tog i sin mun. Icke desto mindre lär det nog kunna
konstateras, att den internationella socialdemokratien, när den
efter fredsslutet går att i klasskampens tecken återknyta banden
mellan »proletärer i alla länder», icke skall kunna alldeles
ignorera »1914 års idéer» och utan vidare återvända till hvad tys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
