- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjette årgången. 1916 /
186

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - I världskrigets skugga. Af Verner Söderberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bär inom sig tillräckligt med faror för att mana till allvarligare
och viljekraftigare efterliknande af borgfredsföredömet från
flertalet krigförande länder än man här kunnat iakttaga sedan de första
krigsveckornas instinktivt frambrytande svenska enighetsstämning.

*



Man bör dock ej falla för frestelsen att öfverskatta den »union
sacrée», hvarom de krigförandes ledande statsmän eller
pressorgan så ofta vältaligt utbreda sig, då det gäller att utmåla det
egna landets segerbådande enighet som effektfull motsats till
fiendens om säkert nederlag siande inre söndring. Gamla ovanor
äro ofta så djupt inrotade, att de ej ens kunna bortbrännas af
krigets renande skärseld. För öfrigt skapar ju själfva kriget nya
ämnen till inrikespolitiska framtidskonflikter, hvilka redan börja
kasta sin skugga framför sig. Såväl i Frankrikes som i Tysklands
och Englands parlamentariska historia under kriget kan man
finna instruktiva exempel härpå.

Först då ett par episoder från Frankrike! Den 1 februari i
år gick det lifligt till i »hemicykeln» nedanför franska
deputeradekammarens talarestol. Tribunen intogs af krigsministern
general Galliéni, som från sina pressande administrativa värf kallats
att inför folkrepresentanterna timme efter timme bemöta
upprörda klagomål öfver militäringripande i den medborgerliga
friheten att i Marseille undergräfva soldaternas hälsa med
absint-utskänkning. Arméinspektören general d’Amade hade med
anledning af växande onykterhet och aftagande disciplin bland
trupperna i Marseille väsentligt inskränkt därvarande
krogvärdars rätt att servera absint och motsvarande rusdrycker åt
militära kunder. Marseilles värdshusidkare svarade med att den 14
januari på föreningsmöte antaga ett slags manifest, som tillhör
krigsårens kuriösaste tidshistoriska dokument. Det inledes med
en hyllning åt truppernas tapperhet, hvilken säges ådagalägga
den franska rasens oförminskade vitalitet och »ovederläggligen
bevisa, att alkoholismens förmenta härjningar aldrig utgjort
någon nationell fara». Läkares, nykterhetsvänners och andra
»s. k. vetenskapsmäns» kampanj mot »vissa produkter af vår
mark och vår industri» stämplas därför som »antipatriotisk och
brottslig», och de brännmärkas såsom »traîtres à l’union sacrée»
samt angifvas »till folkets hämnd» (»à la vindicte populaire»).
Efter denna svassande början kommer själfva protesten mot att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:21:17 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1916/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free