Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - En svensk om Australien. Af Helge Nelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 U LITTERATUR
tur här aldrig växt fram. Kulturlifvet kom, då Australiens mark togs
i besittning af människor, djur och växtarter, utvecklade under
gynnsammare förhållanden men också under en skarpare inbördes kamp
för sitt bestånd än den, som den australiske vilden, faunan och
flo-ran nödgats utkämpa i sin isolerade värld.
Klart är dock, att de oerhörda vidder, som här vunnits för
europeisk kultur, först efter många misslyckade experiment varaktigt
eröf-rats och att de kraft väldiga offer af människor och djur. Under
torkperioden 1896—1902 törstade öfver 50 miljoner får ihjäl — det
exemplet kan så godt som något annat belysa hvad
acklimatiseringsprocessen till Australiens klimatförhållanden kraft i offer. Men i
trots häraf ha fårens antal från år 1851 till 1912 växt från 16 till 92
miljoner, allt mer värdefulla och härdade djur, allt kraftigare och
kraftigare ullmaskiner, ett resultat af ett konsekvent och med
vetenskaplig noggrannhet utfördt urvals- och korsningsarbete. De
artesi-ska brunnarna rädda nu miljoner lif, som förr voro dömda till
undergång under en australisk torkperiod.
I kampen mot torkan har utvecklats ett intensivt och snillrikt
arbete för uppdragande af passande växtslag (i William Farrar har
Australien en motsvarighet till vårt Svalöf) och användande af nya
brukningsmetoder. Hveteodlingsgränsen skjutes för hvarje år allt
längre in i savannlandet genom uppdragande af torrhetsfördragande
sorter, genom användande af konstgödning, genom utnyttjande af det
intressanta torrmarksjordbruket oeh andra metoder.
I den briljanta framställningen af näringslifvet i dess
mångskiftande beroende af natur och mänskligt arbete synes mig ligga den
förnämsta styrkan i prof. Anderssons »Australien». Åskådligheten i
framställningen förhöjes genom flera belysande kartskisser och ett
rikt och synnerligen godt illustrationsmaterial.
Vi möta emellertid äfven många medryckande skildringar från
australisk natur, af scrubens, de stora fårbetenas, vegetation, af skogar
och buskskogar, behärskade af eucalyptussläktets underbart växlande
härskarätt (en skildring gjord con amore), af moräner och rundhällar
från Australiens urgamla istid etc.
Från natur och näringslif vänder så förf. vår blick till Australien
som ett de ekonomiskt-sociala problemens land par preference. Hvad
han här har att säga oss är buret af den lugna sympatien för den
lifskraftiga viljan hos en ung nation, som har det frejdiga modet och
lusten att experimentera, i medvetandet om, att den lagt en bred och
fast ekonomisk bas för sina nog så talrika och hastigt utförda
experiment. Det är ett för oss svenskar eftertänkansvärdt och till
jämförelser eggande område, som här behandlas.
Slutkapitlet är ägnadt åt en i all sin korthet upplysande
framställning om den först under 20:de seklet lifligare förbindelsen mellan
Sverige och Australien och de svenska emigranternas i regel föga
upplyftande öden på australisk jord. »De ha utgjort
människomaterialet med kraftiga armar, hederliga sinnen, ringa företagsamhet, små
eller inga kunskaper, människomaterialet, hvilket det nya landet har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
