Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Gotlands medeltida träskulptur. Af Henrik Cornell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
LITTERATUR
riga historiska vetenskapers tillgodogörande af boken kan anses
betydligt underlättadt. Gotlands ställning som medelpunkten för den
väst-östliga transitohandeln i norra Europa har haft en afgörande
betydelse äfven för vår medeltida konsthistorias gestaltning. Öns
materiella blomstring, de rikedomar som genom handeln samlats
såväl af landsbygdens som stadens befolkning möjliggjorde en långt
rikare konstutveckling än i det öfriga Sverige. Gotland blef till och
med mången gång ledande för
konstströmningarna på fastlandet.
De äldsta bevarade monumenten
af den gotländska träsnidarkonsten
finner Ugglas i madonnorna från
Hall och Träkumla, hvilka
sammanställas med vissa stenskulpturer å
portalen i Fardhems kyrka samt —
hvad viktigare är — med de kända
nordiska kopparantemensalerna.
Uträkningen pekar hän emot England
som dessa antemensalers ursprung.
Bland de i texten framförda
skälen saknas, såsom förf. själf
framhåller, ett stilistiskt sådant; den i
tillägget gjorda hänvisningen till en
uppgift hos Matteus af Paris enlig
hvilken en engelsk munk, anställd
som myntmästare i Danmark,
återkallades till sitt kloster för att där
förfärdiga ett större relikskrin, är
däremot värd det största beaktande.
Vår brist på kännedom om den
engelska konst, som här skulle komma i
fråga, måste dock först afhjälpas, innan
full klarhet i saken kan vinnas.
Ett af hufvudkapitlen i arbetet är en utredning om den franska
1100-talsskolan och dess utlöpare. Utgångspunkten för den franska
1100-talsskolan i Sverige är den bekanta, från Frankrike importerade
madonnan i \7iklau på Gotland, till hvilken en hel krets madonnor
ansluta sig i närmare eller aflägsnare grupper. Under 1200-talet möta
vi flera betydande grupper af gotländsk träskulptur. Först
Tingstäde-och Hejnummästarne, hvilkas konst röjer utpräglade förbindelser med
de äldre sachsiska skolorna.
Korsfästelsegruppen från Bro (behandlad i sjunde kap.) är ett
betydande och intressant arbete. Utredningen, som går öfver
stil-fränder i Skåne, Danmark och Slesvig, stannar slutligen äfven här i
Sachsen. Detta land tycks öfver hufvud taget under 1200-talet varit
det för Gotlands skulptur viktigaste. Under århundradets senare del
har Vätemästaren där haft sina lärospån. I hans oeuvre märkes
utom Olofsbilden i Väte (Gotland) den förut (af Meinander och Fett)
Hufvud af madonna från Visby
domkyrka.
Tingstädemästaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
