Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Masspsykologi och gräslighetshistorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 DAGENS FRÅGOR
en af världens lugnaste liksom äfven det af kriget ojämförligt minst
störda af de krigförande länderna.
England har dock erbjudit ett annat dylikt prof på folkliga
vanföreställningar, som vida öfverträffar de ryska trupptransporterna.
Skämtet om att deras ryska ursprung kunde ses af att uniformerna
ännu voro snöiga är i all sin öfverdrift knappast mer än en rättvis
karakteristik af den folkinbillning, som fick sin slutgiltiga belysning
i ett anförande i öfverhuset af ärkebiskopen af Canterbury den 24
juni 1915.
Under våren detta år började i allt bestämdare form uppgifter
spridas i England att i de trakter, där de nya rekryterna voro
förlagda för inexercerande, antalet oäkta barn och illegitima
hafvandeskap var stadt i en högst betänklig stegring. Delvis utgingo
ryktena från det sakförhållande att i brist på kaserneringsmöjligheter
och på grund af det högst otillfredsställande sätt, hvarpå uppförandet
af de tillfälliga barackerna sköttes, manskapet utackorderades i mycket
stor omfattning — i förbigående sagdt till ansenliga priser; så
mycket som 23 å 24 shillings i veckan pr man tyckes en lång tid
ha varit en flerstädes förekommande tariff. Med största bestämdhet
uppgafs att svåra sedliga missförhållanden voro konstaterade, till synes
exakta uppgifter spredos om tillståndet på den ena angifna orten efter
den andra, och de ansvariga myndigheterna funno sig föranledda att
ingripa, först och främst de kyrkliga.
Ärkebiskopen af Canterbury beskref vid det angifna tillfället huru
som man inom episkopatet hyst vissa tvifvel om uppgifternas
riktighet. Men öfvertygelsen var så allmän och frågan så lifligt
uppmärksammad, att det befanns nödvändigt att taga itu med den på fullt
allvar. Åtskilliga framstående »social workers» anmodades att
biträda och den stora National Union of Women Workers togs till
hjälp. Rapporter hopsamlades från lokala organisationer, särskilda
undersökningsresor företogos och den redogörelse, i hvilken allt detta
resulterade, hänsköts i och för förnyad granskning till en stor
sakkunnig kommitté under ordförandeskap af ärkebiskopen af York. Och
resultatet? Det må återges i det nedan citerade anförandets egna ord:
Vi funno att våra tvifvelsmål varit fullt berättigade. Vi funno att de
detaljerade påståenden, som framförts, ej blott icke kunde bestyrkas, utan att de i
många fall voro sådana att deras tillkomst delvis icke ens kunde förklaras.
Så var fallet t. ex. med påståenden om att i vissa uppgifna fattigvårdsdistrikt
antalet ogifta hafvande kvinnor var så stort att det skulle bli nödvändigt att
bygga nya banbördsafdelningar vid sjukhus och fattighus. Andra liknande
påståenden förekommo. I ett af dessa fall, där det lämnats oss bestämd uppgift
att antalet väntade barnsbörder var så stort, att nya barnbördshus redan
iordningställts, befanns det att ej blott dessa voro obefintliga utan äfven att ett af
distriktets befintliga stod tomt. I andra fall uppgåfvos antalet hafvandeskap
till 600, 700 eller 800, vid undersökning reducerades de till resp. 8, 11 och 3.
Ärkebiskopen slutade med att säga att han icke kunde ge någon
förklaring till huru de ursprungliga sifferuppgifterna tillkommit, men
hemställde att man från inrikesdepartementets sida skulle framlägga
resultatet af vidtagna rent officiella undersökningar i ämnet. För sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
