Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Kulturskatter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 DAGENS FRÅGOR
inna och hafvet själft. — Ur bibliografisk synpunkt märklig — endast
ett exemplar utom det här föreliggande är bekant — är den af Claes
Jansszoon Vischer förlagda Parisbilden från 1618, som visar oss de
första Bourbonernas Paris, inneslutet af vallar och grafvar och med
den berömda Bastiljen som ett kraftfullt försvarsverk åt sydost.
Bladets öfverskrift, »Lutetia Parisiorum urbs, toto orbe celeberrima
notis-simaque, caput regni Franciae», visar, att de moderna parisarnas
själfkänsla har gamla anor. Ett i konstnärligt hänseende verkligt
praktfullt blad är det från år 1617 härrörande panoramat öfver
Sevilla, Spaniens rikaste och stoltaste stad, hvars blomstring nått en
oanad höjd genom det monopol på den transoceanska handeln, som
den innehaft allt sedan Amerikas upptäckt. Vid kajen ser man en
rad af större och mindre fartyg, som nyligen lagt i land: det är den
spanska silfverflottan, som återvändt från sin årliga transatlantiska
expedition, lastad med Nya världens dyrbara produkter och främst
af allt med mängder af ädel metall, som de spanska eröfrarna
hämtade ur sina koloniers rika grufvor. Fantasien älskade att utmåla
för sig storleken af de rikedomar, som på detta sätt tillfördes Spanien;
en spansk historiker vid namn Alonso Morgado påstår till och med
att alla gator i Sevilla skulle kunnat stenläggas med det guld och
silfver, som ditfördes från Amerika. Qui non ha vista Sevilla, non
ha vista maravilla, lyder den stolta inskriptionen på detta präktiga
blad.
Ett annat blad, som väckt liflig uppmärksamhet i den lärda
världen, är Jakob Hoefnagels från år 1609 härrörande vy öfver Wien.
Genom en uppgift i staden Wiens räkenskaper från nämnda år har
man haft sig bekant, att Hoefnagel, hvilken bar titel af kejserlig
kammarmålare, erhållit en gyllene bägare i present af stadens råd
därför att han afteckna! staden, men af hans arbete i dess ursprungliga
form har man icke hittills lyckats finna något spår. Blott en senare
upplaga, härrörande från år 1640, har hittills varit känd. Det i De
la Gardieska samlingen bevarade sticket är sålunda en sällsynthet af
första rang. Dess värde ökas däraf att det i konstnärligt hänseende
är alldeles förträffligt utfördt och ytterligt väl bevaradt. Lika vackert
som märkvärdigt är äfven det af Anton Woensam von Worms utförda
träsnittet öfver Köln från år 1531. Till sina dimensioner är det väl
nästan enastående. Det mäter nämligen ej mindre än tre och en
half meter i längd och något mer än en half meter i bredd. I
topografiskt hänseende är det högst intressant. Man ser den ännu icke
ens halffärdiga domens spiror sticka upp bland de många öfriga
tornen, hvilka bevisa, att Köln redan vid den tidpunkt, då mäster
Anton från Worms afbildade densamma, motsvarade Heines tre hundra
år senare gifna karakteristik: die Stadt, die viele hundert Kapellen
und Kirchen hat. Af detta präktiga träsnitt äro endast tvenne
exemplar utom det i den De la Gardieska samlingen befintliga kända. En
annan märkvärdig Kölnvy är Arnold Mercators kopparstick från år
1571, hvars originalteckning finnes i Kölns stadsarkiv; af
kopparsticket har däremot hittills blott ett enda exemplar varit kändt. Lika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
