Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - Olycksfallsförsäkringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 DAGENS FRÅGOR
olycksfallsförsäkring. Någon allmän, principiell motivering får man
där förgäfves leta efter, och äfven i fråga orn de olika detaljfrågorna
finnes i de flesta fall intet spår efter de öfverläggningar och
utredningar, som dock måste ha föregått kommitténs positionstagande. I
de allra flesta fall får man nöja sig med ett dictam ex cathedra utan
att några som helst skäl anföras.
Den enda mera allmänna synpunkt, som genomgår betänkandet,
synes vara, att det här gäller att lämna arbetarna en förmån, som
bör göras så stor som möjligt utan att stöta på allt för kraftigt
motstånd från arbetsgifvareintressena. Det kan tänkas, att äfven sådana
hänsyn måste tagas — detta borde väl emellertid i så fall vara Kungl.
Maj:t förbehållet och icke påligga den fackkunniga utredningen. Men
som allmän grund äro de desto mindre tillfyllest, som de föreslagna
bestämmelserna ju äro afsedda att åtminstone i sina hufvudgrunder
gälla kanske flera generationer framåt, och under en så lång tidrymd
utgifterna för olycksfallsförsäkringen, hvilka ju räknas per arbetare,
med säkerhet komma att ingå i arbetskostnaderna och utgöra en del
af arbetslönen. Ur denna synpunkt kommer frågan därför att röra
sig om, hur stor del af arbetslönen, som bör bindas för detta
ändamål, eller m. a. o. i hvilken utsträckning samhällets intressen fordra,
att vissa delar af ifrågavarande befolkningslagers inkomster med eller
mot deras vilja användas för att trygga dem rnot olycksfallens
ekonomiska följder.
En följd af bristen på genomtänkta grunder har också blifvit, att
man betraktat socialförsäkringen nästan såsom ett slags själfändamål
utan samband med de företeelser, som framkallat den. De olika
grenarna af socialförsäkringen ha ju vissa svårigheter att kämpa med;
de kräfva kontroll för att icke missbrukas och de måste undvika,
hvad som för alla moderna socialpolitiska sträfvanden måste framstå
som en dödssynd, nämligen att förvärra det onda, som de äro afsedda
att lindra. Svårigheterna äro härvidlag uppenbarligen mycket olika.
De största erbjuda onekligen arbetslöshetsförsäkringen, hvilket äfven
medfört att denna gren af socialförsäkringen hittills nått en så ringa
utveckling. Minst torde svårigheterna framträda vid
ålderdomsförsäkringen, då ju åldern i de flesta fall är ett lätt konstaterbart
faktum — att antalet o försörj da åldringar emellertid kan påverkas af
försäkringens form har tidigare utförligt framhållits i denna
tidskrift (årg. III, h. l och 3). Redan vid invaliditeten ställer sig saken
besvärligare; och vid olycksfallsförsäkringen framträda en del
svårigheter både vid kontrollen och i så måtto, att försäkringen dels kan
medföra mindre försiktighet från arbetsgifvarnas sida och mindre
omsorg från de försäkrades att så snabbt som möjligt råda bot på
olycksfallens följder och att återställa vederbörande i arbetsfördt
skick.
Särskildt är detta fallet vid de smärre olycksfallen, där
försäkringen har många drag gemensamma med den rena sjukförsäkringen;
och i fråga om dessa innebär förslaget sådana uppenbara faror, att
det kan vara skäl dröja något vid denna sak. Det är en vanlig er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
