Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ålandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka såväl under kriget som efter freden kunna hota vårt
land från de ryska Ålandsbefästningarna, också öppet komma
till tals. När dessa bekymmer offentligen framkommit, har
man på sina håll sökt nedtysta dem med påståenden att deras
framläggande gagnar tyska intressen och därför måste anses
vara »en tysk aktion», hotande freden och vår neutralitet.
Här må alldeles lämnas därhän, i hvad mån en uppfattning
om önskvärdheten af Sveriges anslutning till centralmakterna
kan ha spelat in exempelvis i en uppmärksammad artikelserie
i Aftonbladet eller vid affattningen af professor Steffens
interpellation. Denna fråga om bevekelsegrunder och bisyften
hos enskilda svenskar får nämligen ej undanskymma själfva
hufvudsaken, nämligen att på Åland i strid mot 1856 års
konvention pågå befästningsanläggningar, hvilkas existens innebär
just de faror för Sverige, om hvilkas hotfulla betydelse svensk
allmän opinion 1908 var fullständigt enhällig.
Att under sådana förhållanden söka slå bort
underrättelserna från Åland som obestyrkta rykten eller att därvid haka
upp sig på eventuella misstag i någon detaljuppgift om platsen
för en befästningsanläggning eller dennas tekniska
beskaffenhet, det är intet annat än strutspolitik, medveten och därför
dubbelt oförsvarlig strutspolitik. Äfven om man förutsätter,
att befästningsarbetena inom Åländska arkipelagen af ryska
vederbörande igångsatts i främsta rummet i tanke på ett
eventuellt tyskt anfall, följer icke däraf, att de äro ofarliga för
Sverige. T. o. m. Dagens Nyheter måste i en artikel, som
åsyftar att bortförklara dessa åtgärders hotfullhet från svensk
synpunkt, gifva sanningen det erkännandet, att »militära
anläggningar för defensivt ändamål i de flesta fall äfven äro af
värde, om i en framtid offensiva företag skola igångsättas».
Äfven 1908 var för öfrigt tanken på defensiv mot Tyskland
säkerligen väsentligt medverkande vid de då tillämnade, men
tills vidare skrinlagda befästningsplanernas skisserande hos
den ryska militärledningen. Det var just vid sidan däraf
förefintliga framtida offensivmöjligheter, som den gången
hindrade den svenska allmänheten, Dagens Nyheter däri
inbegripen, från att sorglöst låta lugna sig af de ryska
försäkringar, som ej heller då saknades om att undanröjandet af
hindren för Ålandsöarnas befästande ej behöfde oroa Sverige,
enär eventuella befästningar på dessa öar aldrig kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
