Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Sverige och världskrisen för hundra år sedan och nu. Af Sam. Clason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den anser sig behöfva. Passa somliga icke i sin verkliga
skepnad, lär det säkerligen icke lida brist på andra. Omsider
kanske den sparsamme, sedestränge, rättvise Gustaf IV Adolf
befinnes hafva åtskilliga mera folkliga egenskaper än hans
aristokratiska motståndare.
På den allra sista tiden har emellertid ett rätt märkligt afsteg
försports från den missbelåtenhet, som man på somliga
vänsterhåll visat mot en forskning, som antydt, att Sveriges öden för
hundra år sen måhända efterhand komma att te sig i annan
dager än den förut ortodoxa. Betecknande nog är det
emellertid äfven nu aktuell politik, som tyckes hafva föranledt denna
förskjutning. Och anknytningspunkten är det förhållande, att
för hundra år sedan likasom nu en världskris rådde, och att
därunder Sveriges ställning till England var en faktor af
särskild vikt.
Tidigare har man, hvad Gustaf IV Adolfs tid angår, ofta glömt
att erkänna denna faktors betydelse. Jag har däremot sökt
påvisa, att den då spelade en mycket väsentlig roll. När
Sveriges export och import så godt som uteslutande måste gå öfver
hafven, och när Englands flottor behärskade alla haf, var
nämligen Sverige för hela sin utrikeshandel väsentligen beroende af
England. Eftersom Gustaf IV Adolf insåg detta, orienterade
han Sveriges politik i en mot England vänskaplig riktning, och
om hans politiska motståndare i landet icke gillade denna
orientering, berodde detta icke, åtminstone ej hos alla, därpå,
att de förbisågo själfva faktum, utan på att de betraktade
Englands nederlag såsom stridens ofrånkomliga resultat och då ville,
trots en mellantid af elände, stå på den franske segrarens sida.
I detta hänseende vill det nu synas, som om Gustaf IV Adolfs
hållning skulle vara på väg att såsom föredömlig och klok
vinna gillande på vänsterhåll här i landet, där man eljes för
densamma blott haft ovilja. Man vill räcka fram situationen
då såsom en spegel för situationen nu. En konflikt med
England nu, heter det, skulle bringa Sverige i samma förtviflade
belägenhet, som den skulle gjort för hundra år sen. Slutsatsen:
det gäller nu för Sverige framför allt att stå väl med England.
Skall man begagna historiska analogier, gäller det emellertid
alltid att vara försiktig i slutledningen. Man får naturligtvis
icke blott se till, om ett jämförelseled passar, utan man bör
också pröfva andra. Icke heller får man i ett rikes utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
