Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Världskrigets förlopp. Serbiens eröfring. Af Sune Bergelin - Slutakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSKRIGETS FÖRLOPP 297
armén Juritsjitsj omkring Vranja, samt
armén Krisitsj — något svagare än de andra — omkring
Kumanovo och söderut vid Värdar.
En armé under Misitsj på 40 å 50 tusen man stod i norra
Serbien, mindre grupper i Matsjva och Sandsjaket Novibasar. I
sistnämnda område opererade äfven en mindre montenegrinsk
armé.
Då det blef klart för serberna att hufvudanfallet mot
Gammal-Serbien kom norrifrån, fördes armén Juritsjitsj, troligen förstärkt
med en del trupper ur Stepanovitsj’ armé upp till Moravas norra
dalgång för att möta Gallwitz. Först omkring en vecka efter
det denna börjat öfvergå Donau torde Juritsjitsj’ trupper hafva
hunnit förflyttas.
På samtliga fronter hade serbiska arméerna rent defensiva
uppgifter i afsikt att vinna tid i förhoppning på af ententen
Utlofvad snar hjälp, som äfven torde varit orsaken till den svaga
grupperingen till Nyserbiens försvar.
Planen för de allierades gemensamma offensiv afsåg för de
trenne Mackensenska arméerna i stort sedt en koncentrisk
frammarsch mot Nisj—Krusjevats under hopträngande af de serbiska
hufvudkrafterna till ett slutligt afgörande. Samtidigt skulle
Todorovs armé afbryta förbindelsen Nisj-Saloniki samt
neutralisera ett eventuellt ingripande söderifrån.
Som ententetruppernas insättande i hufvudsak ej inverkade på
operationerna, som ledde till serbiska härens krossande, lämnas
framdeles en sammanhängande redogörelse öfver ententens
Salo-niki-företag.
En förkrossande öfvermakt mötte serberna. De allierades
styrka torde hafva uppgått till 500,000 man mot omkring 250,000
serber och något 10,000 tal montenegriner (i Gammalserbien).
Till Mackensens förfogande stodo däraf omkring 375,000 mot
något mer än 200,000 serber och montenegriner.
Den 7 oktober påbörjade den Mackensenska armégruppen
öfvergången öfver Donau. Gallwitz mötte de första dagarna i
hufvudsak blott trupper ur äldre uppbåd, hvarför dennes
Donau-öfvergång kunde äga rum utan svårighet. En svårare uppgift
ålåg däremot Koewess. Det befästade Belgrad, försvaradt af
serbiska, franska och engelska pjäser, till en del betjänade af
ententens marinartillerister, togs först efter tvenne dagars häftiga
strider. Centralmakternas grofva artilleri från 15 upp till 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
