Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Moderna sträfvanden inom svensk fabriksorganisation. Af O. Sillén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan äfven andra upplysningar af statistisk natur, såsom
stegringen af omkostnaderna, storleken af utestående fordringar och
skulder, af inköp och försäljningar o. dyl. Bokföringen är
nämligen den förnämsta källan för vinnande af den för
företagsledningen så viktiga statistiken.
Vill man komma produktionskostnaderna närmare inpå lifvet
och följa hvarje enstaka tillverkad artikels framställningspris,
plägar man öfverlämna arbetet härmed till en särskild
afdelning, som under samarbete med bokföringen å ena och den
tekniska administrationen å andra sidan har att verkställa
själfkostnadsberäkningar. Det är på denna punkt, som särskildt de
mekaniska verkstäderna i vårt land länge visat sin
efterblifvenhet till förfång för dem själfva och för hela landets
verkstadsindustri. De s. k. »mekaniska verkstäderna med blandad
tillverkning», af hvilken typ vi här i landet hafva ett så stort antal
företag, erbjuda de bästa exemplen på hvart bristande
organisation, och speciellt bristande förståelse för ett ordnadt
räkenskaps- och kalkylväsen, kan föra hän. En typisk sådan
verkstad ansåg sig förr kunna åtaga sig hvilket arbete som helst,
som en annan verkstad (oafsedt om inrättad för
specialtillverkning eller ej) kunnat göra, och till samma pris. Kalkylerna voro
af enklaste slag. Om man ej ofta resonerade så, att »hvad
konkurrenten kan fabricera varan till, kan äfven jag göra», och
sålunda alldeles underlät att uppställa en kalkyl, gick man helt
enkelt så till väga, att man till värdet af åtgången material och
direkt för produkten utbetalade arbetslöner lade 100% af
arbetslönen. Detta fick såväl täcka de s. k. allmänna
omkostnaderna som innesluta ett vinsttillägg. Man betänkte därvid
ej, att den ena produkten drager helt olika allmänna
omkostnader mot den andra, i all synnerhet tog man ej hänsyn till
att arbete, som utföres med hjälp af en maskin, nödvändigtvis
blir dyrare än rent handarbete. Det första steget till en
förbättring i dessa förhållanden togs därigenom, att man började
indela verkstaden i olika fabrikationsafdelningar och
tillämpa olika omkostnadstillägg för hvarje afdelning allt efter
dess individuella art. Vid den längst i detalj gående
själfkostnadsberäkningen skiljer man skarpt försäljningskostnaderna
från tillverkningskostnaderna och
materialförvaltningskostnaderna liksom man tager reda på hvarje arbetsmaskins
individuella timkostnad; och man får så till stånd en kalkyl, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
