Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Lambertska milliarden. Af Bertil Boëthius - Olof Högberg: Lambertska milliarden. Det Lambertska arfvets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 LITTERATUR
LAMBERTSKA MILLIARDEN
Skummande strömmar vattnet i fritt och ohindradt lopp utför
våra forsar och fall, medan vi betala allt oerhördare priser för
den utländska drifkraften. Men får kronan bara en gång sin
bort-slarfvade rätt tillbaka, då skola milliarderna komma de små och
betungade till godo och företagare och kapitalister stå där med lång
näsa; och rätt åt dem kan det vara, förstås, ty ingen kan veta hur
de vändt och vridit, innan kronan kommit så nära att förlora sin
solklara rätt. Det finns ju både kungsådra och regalrätt. . . Ingen
vet ju riktigt, hvad dessa rättsinstitut innebära, men sanningen skall
nog komma fram till slut. Och hur har det inte gått med åborna
kanske? eller skogarna? Borgmästare Lindhagens och landshöfding
Roos’ detektivbragder med kammarkollegiets utskurna protokollsblad
kanske förr eller senare komma att återljuda ute i bygderna, hur
ovedersägligt än M. Carlsson påvisat, att deras kuriösa missförstånd
beror på ett af vederbörande ändradt skriffel i diariet.
Hela denna atmosfär af ingrodd misstro och outrotlig
godtrogenhet, af bitter afundsamhet och salvelsefullt rätthafveri, som städse
får förgifta våra stora ekonomiska frågor, kunde den frodigaste fantasi
och den lyckligaste ingifvelse ej ha återspeglat mera
koncentreradt, lefvande och drastiskt än det stycke verklighet, som bjudit sig
själf åt Olof Högbergs penna — som lön visserligen för trägna
forskarmödor (Lambertska milliarden. Det Lambertska arfvets
historia, Stockholm, Åhlén och Åkerlund 1916. 345 s. Pris kr. 4: 50).
Hvar och en med minnen (åtminstone från nordligare delar af
landet) från vägar och stigar, från raster i stugor eller i skog och mark,
där talet löper fritt och otvunget, känner sig genast hemma i den
mästerligt gripna miljön på »arfvingemötet 1896». Fru Hjertzell med
de holländska »arfslånen» och den ohjälpligt komprometterade svenska
staten och konungafamiljen ter sig närmast som en komedifigur,
enkom tillskapad för att parodiera en del aktuella företeelser, och
naturligtvis saknas ej heller de undanstuckna papper och utrifna
blad, som tyckas utgöra en säker tröst för forskarmödornas
besvikelser.
Hvad själfva sakförhållandet beträffar, förtäljer släkttraditionen, att
borgarsonen från Umeå Jonas Berntsson Lambert eller, som han
med upptagande af moderns namn kallade sig, Wenman, på 1690-talet
begifvit sig utrikes, och där förvärfvat förmögenhet samt aflidit (enligt
Högberg kort efter 1730) utan bröstarfvingar, som det först hette i
Holland men enligt hvad senare påstods i Amerika. Om det sätt, hvarpå
han vunnit sina rikedomar, berättades till en början, att han varit
handlande, kring 1771, att han varit kaparkapten och senare idkat vinhandel,
snart, att han i stället varit bodmeribankir; 1784 är Lambert
plantageägare i holländska Guyana, några år senare är hans nya hemvist
förlagdt till Demerara i nuvarande brittiska Guyana och efter hundra år
är han ägare till hela detta grefskap. Sådana äro ingredienserna; hur
de kunna sammansmältas till en enhetlig legend kan man se i Hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
