Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Från Clausewitz till Hindenburg - Furst Bülow om »krigsmålen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 461
medlen och hvars frukter man såg i jätteprestationerna vid marschen
mot Paris, vid Tannenberg och före februarislaget i Masurien. Men det
var också viktigt, att de svängande flyglarna snabbt kunde bryta mötande
motstånd, alltså infördes ett förkortadt anfallssätt, där ett stort
kanonantal vid hären fick ersätta infanterielden. Så insåg man, att det
sköldskyddade försvarsartilleriet inte kunde försättas ur spelet
tillräckligt fort genom lätt fältartilleri, och man tog då det för andra
ändamål skapade tunga fältartilleriet, dref upp dess rörlighet samt
— framförallt — inriktade dess utbildning och utrustning på ett snabbt
ingripande i striden. Exemplen skulle kunna mångfaldigas.
På det militära området kommer verktyget — armén — att vara
det väsentliga, så länge som icke å ena sidan geniet och å andra
sidan den fullkomliga oförmågan lägga inkommensurabla värden i
vågskålen. Både Fredrik den stores och Napoleons konst mattades, så
snart som kvaliteten hos deras trupper sjönk. Under alla förhållanden
ligger det strategiska snillets öfverlägsenhet i behandlandet af det
konkreta fallet; en allmän teori, som endast kan lämna ett allmänt
ledmotiv, kan visserligen gagna eller skada, då den omsattes i
praktiken af medelmåttorna; men skapa en varaktig öfverlägsenhet för
endera sidan kan den icke ensam.
För helt kort tid sedan har utkommit en ny,
väsentligt omarbetad upplaga af förre rikskanslern
furst Bernhard von Bulows intressanta framställning Deutsche Politik,
hvilken ursprungligen skrifvits som inledning till det 1913 utgifna
samlingsverket Deutschland unter Kaiser Wilhelm II. I årg.
IV af denna tidskrift (sid. 456 ff.) har den första upplagan af furst
Bulows bok varit föremål för utförligare omnämnande, hvarvid
den betecknades som en intressant essay öfver några hufvudlinjer i
Tysklands utveckling under kejsar Wilhelm II, med tonvikten lagd
på den Biilowska aerans hufvudtilldragelser. De senaste årens
väldiga händelser ha emellertid gifvit ett starkt förstoradt intresse åt
furst Bulows återblick på och reflexioner öfver det tyska rikets yttre
och inre politik under de gångna fredsåren, hvilket kan motivera en
förnyad behandling af boken. I den nya upplagan (Verlag von Reimar
Hobbing, Berlin) har förf. dessutom på snart sagdt hvarje sida kommit
in på det nu pågående krigets många skiftande problem, hvarigenom
hans bok fått ytterligare aktualitet.
Det mottagande, den redan rönt, vittnar också härom. Furst Bulows
bok har väckt stor uppmärksamhet både inom och utom Tyskland.
I den ett slag ganska hetsiga diskussionen om »krigsmålen» ha ett
par citat ur den förre rikskanslerns bok spelat en viss roll, och på sina
håll i den tyska pressen har man sett en gissning uttalas, att furst
Billow genom ifrågavarande uttalanden speciminerat för en
ledareplats bland »annexionsmännen», i hvilkas mer eller mindre klart
uttalade kraf på gränsförflyttningar och landförvärf den tyska
demokratien ser ett hinder för den efterlängtade freden. Man har också
— trots en bestämd dementi från honom själf — sökt sätta Bulows
Furst Bulow om
»krigsmålen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
