Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Furst Bülow om »krigsmålen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 463
som just Tyskland. Nu har emellertid allt förändrats, betonar Bulow.
Sedan Ryssland nu sprängt broarna, blir det icke endast en rätt utan
en plikt för Tyskland att kräfva verkliga garantier därför att icke
Ostpreussen återigen skall bli utsatt för barbarisk ödeläggelse.
Tyskland behöfver nu en betydligt förstärkt säkerhet mot öster, och en
sådan kan under nuvarande förhållanden endast vinnas genom en
omreglering af dess ogynnsamma östliga landgränser — en omreglering,
som skyddar mot nya invasioner. Här möter man således ett
bestämdt annexionskraf, dock utan närmare precisering af dess
praktiska innehåll. Det är emellertid af ett visst intresse att konstatera,
att Bulow säger sig betvifla, att förlusten enbart af Kongress-Polen
skulle innebära något försvagande af Ryssland. Endast Ukrainas
lösryckande skulle kunna lägga en verklig hämsko på Rysslands
kraftåterhämtning, hvilken Tyskland eljes måste räkna med som ett snart
fullbordadt faktum.
I fråga om »krigsmålen» i väster uttalar sig Bulow ganska
försiktigt. Äfven här måste Tyskland skaffa sig verklig säkerhet mot en
eventuellt fortsatt fransk revanchepolitik. Man måste räkna med att
Frankrike alltid kommer att i första hand vända sin aggressiva
utrikespolitik mot Tyskland, orn det tror sig kunna segerrikt genomföra ett
angrepp på Tyskland — Bulow betecknade redan före kriget
Frankrikes oförsonlighet som en faktor, hvilken »hvarje klarseende allt sedan
1871 måst taga med i sina politiska beräkningar». Vi få icke glömma,
tillägger han nu, att den franska animositeten mot Tyskland skärpts
i oerhörd grad under krigets lopp. Han anser det under sådana
förhållanden nödvändigt, att Tyskland gentemot Frankrike
»utbygger sin ännu ogynnsamma strategiska position» — ett uttryck, som
tydligen åsyftar någon, antagligen smärre, gränsreglering i strategiskt
syfte.
Problemet Belgien berör han ej direkt, men af ett par uttalanden
framgår, att han förstår och till en viss grad äfven gillar den åsikt,
som uttalats af »många patrioter», att Tyskland måste för framtiden
behålla den »ställning, som med strömmar af blod vunnits i Belgien
och särskildt på den belgiska Nordsjökusten». Äfven här ser han
motivet uteslutande i Tysklands behof af förstärkta försvarspositioner
— i detta fall naturligtvis gentemot England. Den krigsvinst, som
Tyskland måste aftvinga England, består icke i direkta landvinningar,
utan i säkrad »rörelsefrihet på hafvet och i världen». Ingen som
läser furst Bulows bok kan tvifla på, att detta för honom är ett långt
betydelsefullare krigsmål än några annexioner i öster och väster.
Ur denna synpunkt blir för honom besittningstagandet af Belgien,
som skulle innebära ett allvarsamt försvagande af England, en defensiv
åtgärd. Förmodligen vill han dock icke förneka, att man i England
har goda skäl att se saken på ett annat sätt. Den försiktighet, med
hvilken han vidrör det belgiska problemet, tycks också utvisa, att han
är allvarligt medveten om den centrala plats denna fråga intager i
fredsdiskussionen och om svårigheten att på denna punkt drifva de
tyska krafven så långt, som »många patrioter» önska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
