Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dyrtid och varubrist. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DYRTID OCH VARUBRIST 481
inrättande af nödhjälpsarbeten för att kasta bort den dyrbara
arbetskraften bannlysas och arbetarna icke beredas andra
tillfällen till sysselsättning än dem som folkets behof anvisa.
Som sista moment i åtgärderna till varumängdens ökning
komma de som åsyfta importens underlättande. I några
tidningsuppsatser och nu senast i Ekonomisk Tidskrifts oktoberhäfte har
prof. Wicksell skisserat en intressant plan för prisernas
återförande till läget före kriget, i det att exportafgifter skulle
införas och de därmed influtna medlen användas till
importpremier, ända därhän, att tillgången på alla varor blefve densamma
som före kriget. Alldeles frånsedt planens teoretiska svårigheter
synes den emellertid se bort ifrån hvad som är problemets
kärnpunkt, nämligen att importhindren bestå i — icke att vi
ej kunna betala hvad importerna kosta, utan — att vi ej kunna
få in de varor vi redan betalat för. Det är alltså
handelsblockaden, som frågan här gäller. Då meningen emellertid icke är
att i denna uppsats komma in på egentliga politiska frågor,
skall här blott sägas, att enligt doc. Amarks bekanta utredning
rörande prisstegringen på lifsförnödenheter i de tre
skandinaviska länderna (rm tillgänglig i Kommersiella Meddelanden den
16 okt.) prisstegringen genomgående är minst i Sverige och störst
i Norge; beräknad på en hushållsbudget af 2,000 kr. är
stegringen juli 1914—1916 exempelvis 28,1 % i Stockholm, 37,5 %
i Köpenhamn och 50,1 % i Kristiania, medan generalindex för
lifsmedel, hyra och bränsle visar 49 % stegring för Sverige mot
icke mindre än 70 % för Danmark och 76 % för Norge.
Eftersom väl ingen lär vilja bestrida, att våra nordiska grannländers
och framför allt Norges tillmötesgående mot blockadanspråk
varit större än Sveriges, så synas dessa siffror lämna rum för
uppfattningen, att det icke är genom största mjukhet i ^ggen
som man uppnår mest. Otvifvelaktigt kan man betrakta
efter-låtenheten såsom själfändamål; men för att öka varutillgången
förefaller rakryggigheten erbjuda fördelar.
I alla händelser visa Norges och Danmarks erfarenheter
oemotsägligt, att ett accepterande af de engelska linjerna icke är
något säkert sätt att få hvad man behöfver; och därför kommer
importens underlättande sist bland åtgärderna till varutillgångens
ökning. Men det har redan förut sagts, att varutillförseln i
större eller mindre grad kan ökas genom exportförbud med
licens mot kompensation; och detta bör därför icke försummas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
